Det är svårt att överblicka Stig Wibergs betydelse för utvecklingen inom detaljhandelsområdet. Som ingenjör, tekniker, innovatör och inte minst kooperatör har han satt outplånliga spår i svensk handel. Han intresserade sig för tekniska lösningar kring distribution och varuflöden, där ergonomi var den ständiga utgångspunkten.

Stig Wiberg i halvlång byxa justerar ramen

Innovatören som förändrade detaljhandeln
Inte många har byggt om fler butiker, hittat på fler lönande och innovativa butikslösningar än ingenjör Stig Wiberg, snabbköpens och självbetjäningens okrönte konung! Den 24 april 1947 när Konsum Snabbköp invigdes på Odengatan 31 i Stockholm var Stig med som observatör. Hans chef Harry Hjalmarsson hade planer för Stig och skickade honom till Örebro. I Närke på 1950-talet hände det mest på snabbköpsfronten. Under 4 år förvandlade Stig 100 butiker till snabbköp. Han tog sig an självbetjäningsbutiker, varuhus i Kumla och Hallsberg och senare landets första självservering i Hallsberg och det första ”Storköp” i Örebro. Varuhuset i Hallsberg blev speciellt eftersom allt gick i snabbköpets tecken. Där öppnade han 1953 världens första sko-snabbköp. Skorna exponerades i nummerordning, uppdelade i dam-, herr- och barnskor, stövlar och tofflor. Personalen var först tveksam men kunderna, speciellt herrarna var förtjusta i nymodigheten.

Innovationer signerade Stig
Det går inte att här återge en komplett lista med Stigs alla uppfinningar och förbättringar. Men jag vill nämna några av de mest betydelsefulla. ”Hängbar trådhylla” och ”Stjälphylla” möjliggjorde för personalen att hälla eller stjälpa upp varorna. De trågliknande hyllorna passade bra för konserver, burkar och förpackade varor. En annan idé var anpassade butiksinredningar för olika varuslag som till exempel skor. Stig utformade den första ”sittande” snabbköpskassan 1955. När Konsum Snabbköp först introducerades stod kassörskorna.

– Säljfärdiga förpackningar för dagligvaror kom 1959.
– Förslag till Sockerbolaget med nya säljpackningar.  – Förslag till Tetra Brik med säljfärdig rullpall
– Säljfärdiga rullpallar för mjöl, mjölk, tvättmedel, bröd, ägg och mycket mer kom 1958.
En del idéer fick internationell spridning. Tyskland tog till sig säljfärdiga butiksförpackningar. Flera länder i Europa nappade på den sk.”400X600 modulen” för frukt- och grönsakspackning.

Rullpall för mjölk

EAN – Streckkod i all ära men kassörskorna var viktigare
För Stigs del kom KFs introduktion av EAN-koden mest att handla om ergonomi. KF var 1979 först i Sverige med att använda sig av EAN och streckkod i handeln. Det lanserades 1979 i samband med blåvita livsmedel ”Varor med ständigt lågt pris”. Varje vara fick en unik streckkod och ingick i ett europeiskt kod-språksystem. Redan 1980 utökades försöket till andra varor och kom att omfatta ca. 500 KF produkter. USA var långt före oss eftersom leverantörerna stod för 75% av EAN- märkningen.

Testbutik med liggande skanner

Stig kämpade förgäves för kassörskorna genom att förorda en skanner av amerikansk-modell. Där skannern var placerad liggande i linje med varubandet och streckkoden fanns på förpackningens bottenyta. En i Stigs smak ergonomisk lösning där kassörskan endast med en lätt fösning förde varan över skannern. Men i Sverige föll valet på den stående skannern där varornas streckkoder var placerade på varans packsida. Med den metoden var kassören tvungen att lyfta och vrida förpackningarna mot skannern, vilket blev mer ansträngande.

Självbetjäning i ständig utveckling
Ännu som 87 åring fick Stig då och då rycka in som innovationsexpert. Nu är han borta men hade han levt idag skulle han nog gilla utvecklingen på självbetjäningens område. Det går rasande fort och det är svårt att förutse vad som kommer härnäst. 1999 var vi genom B&W i Bromma först på den svenska marknaden med att införa självskanning för kunderna i butik. De fick heta Shop&Go och Shop Express. Det spred sig snabbt till Uppsala. Utrustade med MedMera-kort, skanner och varornas EAN-koder var det 20.000 kunder som nyttjade möjligheten redan första halvåret. Idag sker utvecklingen på nätet. Under 2016 växte Coops näthandel med rekordfart främst med den s.k. Smartkassen. Med några enkla tryck i datorn får man veckans middagar med Matkassen eller Coops Ekokasse. Simsalabim! Enklare mer självbetjänande kan det väl knappast bli!

Michael Hagström, företagsbibliotekarie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *