Intresset för mat är större än någonsin. Folk bänkar sig som aldrig förr i tv-sofforna för att underhållas av program som historieätarna, tävlingsprogram och mycket annat. De flesta av oss har nog någon gång hört det gamla ordspråket att vägen till mannens hjärta går genom magen. Idag känns det mer relevant att prata om att vägen till människors hjärtan går genom magen. De flesta vill äta gott och nyttigt och så har det nog alltid varit.

I förgrunden den 27:e upplagan av Vår kokbok

Många förknippar KF, Konsum och Coop med Vår kokbok som kom ut första gången 1951. Den har sedan dess kommit i 27 omarbetade och tidsaktuella upplagor, nu senast 2017. Många generationer har Vår kokbok som sin trogna vän i köket vilket förklarar varför den blivit en av Sveriges mest sålda böcker. Vad som däremot är mindre känt är att KF nu i över hundra år, gett ut en mängd kokböcker och recept vid sidan av Vår kokbok. Här kommer jag nu med ett urval visa KFs breda och varierade utgivning från den första halvan av 1900-talet, med allt från vackra små böcker till enkla skrifter, broschyrer och blad. Denna tidiga utgivning kokböcker och recept har haft husmor som tydlig mottagare medan jag vågar påstå att dagens “Vår kokbok” är mer neutral i förhållande till ålder, kön och liknande.

Sida ur Konsumentbladet 1914 nummer 1

Visa Konsumentbladets recept för edra bekanta!
I krönikan “Hemmets ekonomi” skriver redaktör Gertrud Bergström i Konsumentbladets första nummer från 1914 “Om bakning” med recept på bröd. “Gott mjöl skall vara rent och torrt utan unken lukt eller smak och får ej vara uppblandat med krita, gips eller dylikt. En sådan förfalskning av mjölet kan upptäckas, om man tuggar litet mjöl, då det höres knastra.” Mjöl var en dyr vardagsvara som drog till sig skrupellösa mellanhänder.

För över hundra år sedan slog den konsumentkooperativa rörelsen fast som en av sina viktigaste uppgifter att göra livet lite bättre och enklare för vanligt folk. Matglädje i vardagen med goda råd om varornas kvalité och beskaffenhet var en sak man kämpade för. En annan var enkla handfasta tips och recept för att folk skulle lyckas bättre i köket. I Konsumentbladet 1914 ges informationen att en tékopp var lika med tre deciliter. Matrecept blandas flitigt med lärdomar om seder och bruk. Genom att återkommande uppmana läskretsen: “Visa Konsumentbladets recept för edra bekanta!” så ökade antalet läsare. Dopp i grytan lärde sig stockholmarna av folk från landet och grötrimmens sociala betydelse kunde inte nog överskattas: “-Alla uti gröten tittar, ingen enda mandeln hittar.”

Om Lotta Lundgren kampanjat för 100 år sedan hade “Fyra personer kostat 20 kr”
Under rubriken “Hemmets ekonomi” i Konsumentbladet parades ämnen om stort och smått med recept på bl.a. stekta grynskivor med frukt. Där förekommer resonemang om varför kvinnor bör sätta sig in i försäkringsfrågor och hur man gör en bra “Morotspudding med kött”. I dyrtider var det viktigt med en klok husmor som kunde göra “Sjömansbiff på malet kött” och krydda med en knivsudd peppar. Eller varför inte ta om hand de “Späda skotten” av brännässlor och spenat för att göra “Spenatsufflé” till frukost. Kött och fisk var dyrt vilket gjorde att vegetarisk kosthållning fick ett uppsving. Vegetarianism var ett hett ämne i början av 1900-talet och blev för många en realitet i dyrtider.

När Coop idag genom Lotta Lundgren kampanjar med “Fyra personer 80 kr” så blir det spännande att jämföra med 1915 års vegetariska rekommendationer. Rätter som då kostade 44 öre för fyra personer motsvarar i en grov omräkning i dagens penningvärde knappa 20 kronor. Då fick man “Kålrotspudding” för 44 öre/4 pers och “Jordärtskockor i kapprock” för 44,5 öre/4 pers.

Ingeborg Schager kokboksförfattarinna
Ingeborg Schager var redan en etablerad kokboksförfattarinna och matauktoritet när KF 1921 fick henne att skriva det lilla häftet: “Olika sätt att använda Margarin“, utgiven av Kooperativa Förbundets förlag. Trots att hon inte ansågs vara någon större kock lyckades hon i det lilla häftet med ett sjuttiotal recept visa att det billigare margarinet var ett fullgott alternativ till smör i allt från matlagning, efterrätter, pajer och brödbakning. En annan minst lika viktig sak att framhäva var att margarinet kom från KFs toppmoderna fabrik som “äges av konsumenterna själva”.

 1926    1929    1930

1926 gav KF Ingeborg Schager förnyat förtroende då “Kooperativa Förbundets kokbok – Olika sätt att använda K.F:s produkter” gavs ut. Den kom i nytryck 1929 och i en ny upplaga 1930. Den lilla kokboken lyser av kooperationens goda självförtroende då man stolt talar om att den tryckts i 800.000 exemplar.

Kokbok – Konsum 1930, en liten bok med blått omslag som togs fram speciellt för Stockholms husmödrar. Det enda som skiljer denna bok från Kooperativa förbundets kokbok är den inledande texten som vänder sig direkt till en Stockholmspublik med avsändare Konsumentföreningen Stockholm.

    
En stor mängd småskrifter om konservering gavs ut på 1930- och 1940-talet

Mors smak på maten 1934
Knappt någon idag känner väl till vad ”Smissa”, Klädd lever, Stuvade nässlor, Störja, Femöring och Påssylta är för rätter. Men 1934 så gjorde de husmor till hemmets hjälte. Det var ”Mors smak på maten” som gav hemmet den lyster av trevnad som barn och husfar så väl behövde. Det lilla häftets budskap att hem, barn och mat var kvinnans domäner var inget man då yvades över då. Idag är samma budskap inte gångbart även om det kanske ofta i praktiken ännu är så att kvinnan gör dessa saker i och för hemmet.

Smekmånadens kokbok
av Ivan Bjarne, utgiven av konsumentföreningen Stockholm 1935. Smekmånadens kokbok var tänkt som gåva till det nygifta paret och skulle fungera som en hjälpreda till livets alla festliga måltider. Den uppmanar läsaren att ta festligheten på allvar eftersom god mat ger gott humör. Här finns handfasta råd och tips kring “Första middagen för hans mamma”, för hennes mamma, för en rar gammal moster eller farbror, för det första barnets dop och för festligheten på tu man hand på årsdagen av bröllopet. Boken går igenom livets alla fest- och högtider om hur man tar hand om chefer, vänner och sjuka besökare för att till slut landa i det svåraste av allt, nämligen vad gör man om det kommer vegetarianer på besök? Boken ger svar på allt. Vegetarianer erbjuds färserad gurka med gräslöksbullar och som avslutning rekommenderas varmgratinerad purjolök. I sitt uppsåt är boken sympatisk men som livsguide idag lär den inte fungera med tidsmarkörer som “Hans bridgevänner på middag”, då det bjuds på konsommé i kopp följt av ägg à la tripe och som avslutning rostbiff på engelskt sätt.

Veckans mat av Carin Boalt – pionjär på näringslära
Veckans mat” av Carin Boalt utgiven av Husmorsupplysningen på KF 1945 är en liten skrift med närmare 70 recept. Den slår ett slag för individualiserad kosthållning. Boalt är pionjär inom måltidsforskningen. Hon tar sig an de många osäkra husmödrarna i näringsläran. Frågan om kostens näring var högaktuell i kris- och ransoneringstider. Det gällde att hitta bra billiga alternativ för det dagliga vitaminintaget.

Boalt är på många sätt en intressant och viktig person som bl.a. bildade HFI (Hemmens forskningsinstitut) 1944. Hon är också Sveriges första kvinnliga professor. HFI gjorde avgörande insatser för utvecklingen och standardiseringen av det svenska köket. I Veckans mat upprepar Boalt samma budskap, i kortformat, som hon publicerar redan 1939 i den lilla skriften ”27.000 måltider: en undersökning av kostvanor” utgiven av KFs bokförlag. KF initierade en omfattande studie av svenska hushålls kostvanor. Slutsatserna från det omfattande analysmaterialet har samma giltighet idag som det hade då, nämligen att hushållen behöver upplysning och vägledning för att orientera sig rätt i matdjungeln.

Bokomslag – Sparmat 1942

Sparmat
Sparmat av Greta Bergström och Mary E. Thorburn utgiven av KFs bokförlag 1942 gavs ut mitt under det brinnande kriget. Svenska husmödrar behövde all hjälp de kunde få för att parera kris och ransonering. Planera, spara, lagra och hushålla är återkommande nyckelord i denna kris-matbok med recept på kanin, lever, rotfrukter, inälvor och sparsamma mjölransoner, ex. pannkaka utan ägg.

Snabbmat – omslag av vaxduk 1939

Snabbmat: 223 snabbrecept
Snabbmat: 223 snabbrecept tillagningstid 10 till 20 minuter av Ruth Hiller utgiven av KFs bokförlag 1939. En bok för jäktade kvinnor. Bokomslaget i prickig vaxduk ger boken ett glatt och piggt uttryck. “Sug-ägg” är troligen bokens enklaste och snabbaste recept med sina 30 sekunder. Boken är på många sätt rolig, nyskapande och lätt att ta till sig där de många fina färgbilderna på uppdukade rätter bara ökar dess värde och attraktivitet.

 

Smått och gott
Vid sidan av böcker och småskrifter har det givits ut en mängd broschyrer och blad som: Låt småflickorna bakaPajVeckans roliga rätterRecepthäfte för makaroner.

            

Bokomslag – Novisen vid spisen 1954

Novisen vid spisen
Novisen vid spisen av Pernilla Tunberger, utgiven av KFs bokförlag 1950.
Denna lilla vackra bok med omslag av en vaxduk användes som kursbok till radioserien med samma namn. Det är en grundkokbok i miniformat med ett genomtänkt pedagogiskt grepp.
I radioserien lär köksciceronen Tore Wretman novisen Folke Olhagen allt man behöver kunna i köket. Det gjordes också ett antal filminspelningar som lär vara bland de första matprogrammen som gjorts. Se Tv-inslaget från 1951 där Tore Wretman lär novisen allt om grädde.

Michael Hagström, företagsbibliotekarie

2 comments on “Husmors vän i köket – något om utgivning av recept och kokböcker före “Vår kokbok”

    • Michael Hagström on

      Hej Birgitta
      Tack för feedback. Det är jättekul att få uppskattning. Jag får erkänna att jag själv blev lite förvånad när jag såg hur mycket det fanns utgivet innan “Vår kokbok”. Så fina skrifter. Så typiska för konsumrörelsen. Man blir lite rörd av kvalitén och omsorgen som finns i utgivningen.
      /Michael

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *