I år är det 90 år sedan KF startade sitt arkiv och bibliotek. Det känns lite smått fantastiskt att verksamheten funnits så länge och att den överlevt både organisations- och samhällsförändringar. Fram till 1970 hade arkiv och bibliotek en egen rubrik i KFs verksamhetsberättelse vilket säger en del om hur man då såg på verksamhetens betydelse. I en tid då många valt att lägga ned liknande verksamheter och lämna ifrån sig sin företagshistoria till andra, så har KF gjort precis tvärtom. Anledningen till detta är enkel. KFs historia, både som företag och som konsumentkooperativ rörelse, är för viktig att släppa till andra. I bibliotek och arkiv finns företagets och rörelsens historia, dess identitet och själ samt de kooperativa grunderna på vilka man bygger sitt existensberättigande.

Jag kommer inte här skriva bibliotekets historia. Det gjorde jag 2002 när vi firade 75 år under rubriken: ”KF Bibliotek 75 år i konsumentkooperationens tjänst”. Denna gång vill jag i all enkelhet bara lyfta fram några faktorer som ledde fram till bibliotekets bildande och visa varför det är viktigt med bibliotek och arkiv i kooperativ företagsamhet.

Den första butiken som vävarna i Rochdale öppnade 1849 på ToadLane

 Rochdalevävarnas bibliotek
1849 startade de kända vävarna i Rochdale butik med varudistribution. Utifrån sina erfarenheter av framgångar och misstag formulerade de sju grundläggande kooperativa principer. Principerna var vägledande och livsviktiga för att lyckas med det kooperativa företagandet. En av dessa principer handlar om vikten av utbildning, praktik och information i verksamheten. Det är med denna övertygelse man mycket tidigt kommer igång med biblioteksverksamhet i Rochdale. Bildning och kunskap var den hävstång som gav både individ och det kooperativa kollektivet kraften att lyfta sig över de egna begränsningarna.

När KFs ledning 1927 startade arkiv och bibliotek så fanns det ett uppdämt behov av att få ordning och reda på böcker, protokoll, arkivalier och allehanda material som samlats på hög under lång tid. Men det var också så att man hämtade inspiration från föregångslandet England. Man tittade på vävarna i Rochdale, hur deras 50 år gamla biblioteksverksamhet fungerade i rörelsens tjänst. Deras bibliotekskommitté föreslog bl.a. en utökad upplysningsverksamhet. Det stora biblioteket var öppet varje lördagskväll då vävarna var lediga. I läsrummet fanns alla ledande rikstäckande tidningar och aktuella tidskrifter men också skämttidningarna Punsch och Fun. Det lilla biblioteket hade runt 40.000 utlån per år vilket vittnar om en stark bildningsiver och läshunger.

Walter Sjölin och Axel Påhlman 1946

Axel Påhlman – kooperatör, pionjär, arkiv- och biblioteksgrundare
Det blev Axel Påhlman, en av vår tids störste kreditbekämpare, som lite lätt utbränd efter långa och många agitationsresor i hela landet, vid 45 års ålder startade KFs bibliotek och arkiv. Han var dess chef i 20 år och blev en driven forskare och historiker. Men han inledde sin karriär på KF ihop med pionjären Martin Sundell för arbete i den växande kooperativa rörelsen. 1907 blev han redaktionssekreterare för tidningen Kooperatören och den 21 augusti 1908 gjorde Påhlman en märkvärdig sak. Han grundade under synnerligen okonventionella och enkla former ”Kooperativa förbundets sparkassa”. Det gick till så att han med sin medlemsbok strök över ordet medlemsbok och i dess ställe skrev sparkassebok. Sedan gjordes en insättning och succén var given. Fler gjorde insättningar och 1909 rapporterade KF att man ”…begynt med uppläggandet av en sparkasseräkning. Å densamma kunna såväl enskilda som organisationer av skilda slag göra insättningar. Å insatt belopp lämnas 5 procents ränta”. Idag mer än hundra år senare har den solida sparkassan sedan 2015 uppgått i MedMera Bank, vilket skapar mervärde för bank och medlemmar.

En av våra finare böcker, en inkunabel från 1492. Utopi skriven av Aurelius Augustinus, “De Civitate Dei” (Om Gudsstaten)

Arkiv och bibliotek idag
På 1970- talet var KF Nordens största företagskonglomerat med flest anställda och störst omsättning. Därför finns det i arkivet en hel del spännande material om Svensk industri. KF har på många sätt också fungerat som en motor i utvecklingen av svensk kooperation så den kooperativa rörelsen är väl representerad. KFs arkiv och bibliotek har under sina 90 år samlat på sig mycket material. Biblioteket har litteratur om KF som företag, en stor samling utopier, svensk och internationell litteratur om kooperation/konsumentkooperation.

I arkivet finns fotografier, föreningsmaterial, tidningsklipp, annonser, affischer, ljudupptagningar, filmer och mycket mer. Dessutom finns en stor föremålssamling med förpackningar, reklam, kassar/påsar, skor, kläder, butiksföremål mm. Samlingarna är relevanta för många och utnyttjas frekvent av anställda, konsumentföreningar, historiker, ekonomer, samhällsvetare, idéhistoriker, designer, arkitekter, reklamare, konstnärer, författare, forskare, studenter, media osv.

Verksamhet finns också på internet bl.a. med bibliotekskatalogen CoopCat. En biblioteksblogg och ett ”Historiskt uppslagverk” där KFs och konsumentkooperationens viktigaste nedslag finns tillgängliga.

Kattis Ahlström med förf. till boken om Svenska hem Monika Björk och Eva Kaijser under inspelning av dokumentären “Kvinnorna på Fröken Frimans tid”

Arkiv och bibliotek i framtiden
KFs Arkiv och bibliotek har tjänat KF och konsumentkooperationen väl genom alla år. Jag är övertygad om att frågor om identitet och historia idag är avgörande för om KF och kooperationen ska lyckas i framtiden. KF har en vacker, rik och omfångsrik historia och behöver därför inte hitta på någonting för att putsa på sitt varumärke. Det skapar trovärdighet och en stark ställning på marknaden. Kooperativa företag har mycket att vinna på att vårda sin historia, lyfta fram sin särart, sprida information om det kooperativa företagandets många fördelar, gärna i samarbete med andra. I en tid som kännetecknas av snabba förändringar och globalisering är kooperation ett bra alternativ. Men det gäller att vårda sin kooperativa särart, idéerna, det gemensamma, styrkan i samarbetet.

KFs bibliotek ser gärna en utveckling där kooperativa och kundägda företag går samman, samarbetar i frågor om kooperationens historia, som ämne för att på ett bättre mer kraftfullt sätt bidra till forskning och utveckling.

Michael Hagström, företagsbibliotekarie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *