Mat, skor, möbler, kläder och mycket mer i Konsum
Konsum var för inte så länge sedan ett av Sveriges mest kända begrepp och varumärken. I takt med att Coop etablerats som märke så faller oundvikligen Konsum som företeelse alltmer i glömska. Uttrycket ”Konsum” myntades på 1920-talet av Nils Willner, som brukar tillerkännas titeln som den Svenska kooperativa reklamens fader. Willner förkortade “konsumtionsförening” som han tyckte var för långt och krångligt. Konsum uppfattades i början som ett stockholmsbegrepp och i Sydsverige föredrog man att kalla det för “kooperativa”. På trycksaker från den här tiden kan man se att KF helgarderade sig genom att skriva både “Konsum/Kooperativa”.

Konsum Svedmyra 1934

Konsum för alla behov
Konsumrörelsens framväxt och historia har formats utifrån vanliga människors behov. Med kooperation som verktyg har nya Konsum utvecklats och samhället förbättrats. 1939 fanns 5200 butiker. Våra medlemmar kunde genom sina matbutiker kontrollera inköp, prissättning, distribution och överskott. Kvinnan var tidigt i fokus och i rollen som familjens finansminister behövde hon hjälp med att förenkla sin vardag. Då kunde ”Konsums hemtjänst” vara till hjälp. Och i ”Konsums Snabbköp” gick det fort att handla de redan förpackade varorna. På Möbel-Konsum hade man råd med stilfulla och funktionella möbler till sina moderna hem. Konsumbagaren, Fisk-Konsum, Konsumkonserv, Bok-Konsum (1954) och Konsum restaurang (1930) är andra varianter som gjorde livet bättre och enklare.

Självklart har behoven sett olika ut i landet och Stockholm har i kraft av sin storlek intagit en särställning, där många konsumvarianter sett dagens ljus. 1964 fanns 4500 försäljningsställen inom konsumentkooperationen, många med Konsum-skylt. I det följande räknas några konsumvarianter upp som passerat mitt öga. Listan är säkerligen långt ifrån komplett och rättvis, men ger en bild av omfattning och behov som funnits i tiden.

Kläd-konsum 1943-1967
Föreningen Kooperativa Skrädderiet grundat 1926 startade som beställningsskrädderi och kompletterades senare med beklädnadsaffär, ”Kooperativas kläder” på Upplandsgatan 5. 1943 tog Konsum över driften under namnet ”Kläd-konsum”. 1948 tillkom filialer på Råsundavägen 101 och Folkungagatan 47 som 1967 blev ”Domus Malmen”. Det stängdes 1985 och uppgick i Domus Slussen.

Konsums hemtjänst 1938-1945
Konsums hemtjänst startade den 28 februari 1938 på Götgatan 38 i Stockholm. Konsum förmedlade korttidsarbetskraft. Vid årets slut fanns det 110 personer i tjänst för hemarbete och det handlade om städning, barnpassning, matlagning, servering, tvätt mm. 1 januari 1945 överläts hela verksamheten till Stockholms stads arbetsförmedling som hade startat liknande verksamhet.

Konsum Snabbköp 1941, 1947
Sveriges första självbetjäningsbutik öppnades 19 juni 1941 på Odengatan 31. Namnet ”Snabbköp” kom till genom en pristävling. Krigsårens varubrist medförde att det dröjde till efter krigsslutet och 1947 innan det riktiga snabbköpskonceptet kunde öppnas.

Möbel-Konsum

Möbel-konsum 1944
1943 startade HSB en möbelaffär på Fleminggatan 43 som ett experiment. Redan 1944 tog Konsum Stockholm över verksamheten och utökade med hemtextilier. En modern huvudaffär öppnade den 10 december 1951 på Ringvägen 98. 1951 anordnade möbelkonsum utställningen ”De gamlas möbler” (också för handikappade) under parollen: ”Enkla, vackra, funktionsdugliga möbler av god kvalitet”. 1961-66 fanns en hemtextilaffär på Odengatan 52. Möbel-konsum på Fleminggatan blev 1968 ”Domus Mattor” och stängdes 1973. Möbel-konsum på Ringvägen blev ”Domus Interiör” som upphörde 1977 i samband med att huset revs för den nya Söderleden. Samtidigt etablerades möbelmarknaderna ”Obs! Interiör”.

Reklam för Sko-Konsum

Sko-konsum 1928-1960
Den 15 januari 1923 öppnar Konsum Stockholm sin första skobutik på Götgatan 14. Från 1928 kallas den och flera andra skobutiker, Sko-konsum. KF drev skofabriken från 1929. I början av 1960-talet hade Konsum Stockholm 14 skobutiker som så småningom avvecklades, då skoavdelningar kom att ingå i varuhus och andra koncept. Världens första Sko-snabbköp öppnade i Örebro 1953 med hjälp av den uppfinningsrike Stig Wiberg.

Special-konsum 1931
KF öppnade Special-Konsum den 5 oktober 1931 på Katarinavägen 9. Det var konsumentkooperationens första specialbutik för husgeråd, möbler, manufaktur mm, allt på en yta av 90 m2. Ett minivaruhus. När KF 1935 byggde till kring Slussen-området så växte sortimentet för Special-konsum. 1950 växte det ännu mer med ytor under Katarinavägen och 1960 öppnades en ingång på Södermalmstorg mot T-banan.

Storkonsum 1983
Domus i Sollentuna, Huddinge och Hallunda byggdes om till Storkonsum. Allt fler små Domusvaruhus förändrades 1984 till stora Konsumbutiker enligt en ny butiksprofil ”Storkonsum” som lanserade av KF. Först ut var en butik i Lidköping. Även större livsmedelshallar och nyetableringar kunde följa den nya butiksprofilen. I Sölvesborg byggdes den första helt nyetablerade ”Storkonsum”.

Än lever Konsum
En del Konsum har spelat ut sin roll och lagts ned medan andra utvecklats och övergått i ny regi i takt med samhällsutvecklingen. 1980 fanns fortfarande ca: 1500 Konsumbutiker kvar. Konsumentföreningen Stockholm startade 1989 Gröna Konsum som 1993 blev ett rikstäckande koncept med 406 butiker. Men redan år 2000 påbörjades utfasningen av Gröna konsum eftersom det skulle ersättas av Coop Konsum 2001. Coop Konsum lanserades i samband med att Coop blev ett nordiskt samarbetsprojekt.

Trots alla konverteringar och konceptförändringar finns idag Konsum kvar i butiksledet på några ställen i landet. 2004 förvandlas 100 Coop Konsum till Coop Nära. 2015 började man en ny omvandling då de tre koncepten Lilla Coop, Coop och Stora Coop nu ska gälla.

I en nostalgisk lite svepande tillbacksblick kan man idag med avund se tillbaka på den utvecklingskraft och nybyggaranda som fanns perioden 1930-1970. Då fanns Konsum som med sina olika koncept hanterade än det ena än det andra behovet. Idag har vi genom att renodla verksamheten landat i de tre koncepten med den lilla, den stora och den vanliga Coop-butiken. Hur det ser ut i framtiden kan vi endast gissa oss till…

 

/Michael Hagström, företagsbibliotekarie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *