Ordet Luma kommer av latinets lumen som betyder ljus. Många förknippar Luma och Lumalampan med det varumärke som KF registrerade 1929. Marknaden för glödlampor fungerade dåligt och priserna mot kund var onödigt höga vilket berodde på den europeiska kartellen Phoebus som dominerades av holländska Philips och tyska Osram.
KF bröt lampkartell
KF bröt kartellen genom att uppföra en glödlampsfabrik vid Hammarby och vid 1929 års kongress togs beslutet att ge ut ett obligationslån, den så kallade glödlampsfonden. Den uppgick till 2 Mkr. Innan Lumafabriken stod klar 1930 sänkte kartellen priset från 1,35 till l,25 för en standardlampa. Som fabrikschef rekryterade KF Heinrich Schlott från en av konkurrenterna. Redan första produktionsåret 1931 pressade Lumafabriken ned priset till 85 öre i samarbete med landets alla Konsumbutiker vilket knäckte kartellen. Man sålde lampor till alla. En av fabrikens första fakturor skickades till Ivar Kreuger för en order från Tändsticksbolaget.
Luma växer
KF hamnade i fleråriga rättsprocesser och anklagades för patentintrång. Men allt slutade med att KF helt frikändes. Först tillverkades bara lampor för hushållsbruk men snart gick man över till att också göra större lampor för specialändamål som industri, film och fotoateljéer. Även armaturer tillverkades. Redan 1942 började man med tillverkning av lysrör. Tillverkning av “kooperativa lampor” började snart även i Norge. Till följd av att kartellen bröts började det också röra på sig i Europa. Det som i praktiken hände var att kartellen gav upp och man slöt istället en uppgörelse med Luma om ömsesidigt nyttjande av patentet.
Under krigsåren tog Luma emot många beställningar från försvaret, inte bara av lampor. Försvaret intresserade sig för fabrikens kompetens när det gällde metallen wolfram som användes i lystråden. Wolfram användes också för att utveckla hårdmetall vid tillverkning av pansarbrytande ammunition. Efter kriget överfördes denna tillverkning av hårdmetall till Sandvikens Jernverk.
Lumas framgångar gjorde att behoven var större än Hammarbyfabriken kunde täcka. Därför startade man också fabriker i Karlskrona (1969), i Kalmar och i Mjölby. I början av 1970-talet flyttade tillverkningen av glödlampor helt från Stockholm till den nya fabriken i Karlskrona. Lysrörstillverkning fick nya lokaler i Stockholm 1965 men även den kom senare att flyttas ut.
Wolfram
Tillverkning av tråd och glödspiraler var förknippad med en del miljöproblem eftersom lystråden av wolfram bestod av en tillsats av molybden. Det första steget på vägen till en tråd var en smal metallstav.Wolfram är svårsmält och svårflyktigt, vilket gör den speciellt användbar i glödlampor. Sedan drar man ut den i ett antal steg över dragskivor till en mycket lång och tunn tråd, och spiralerna gjordes vid en arbetsbänk med mikroskop. Senare sändes tråden till Karlskrona för att göra Lumalamporna där. Men industriproduktion förändrades och 1977 lade man ner produktionen i Stockholm och samlade allt till Karlskrona och Kalmar.
Luma TV
I slutet av 50-talet översvämmades marknaden av TV-apparater. Luma var tidigt ute på denna marknad och man monterade redan 1959 TV-apparater i fabriken vid Hammarby, eftersom KF hade ambitioner även i detta varusegment. Lumas TV-apparater hade troligen en prisdämpande effekt i den växande TV-sektorn. Apparaterna var bra och prisvärda och till stor del tillverkade av komponenter från Asien. Monteringen flyttade så småningom från Hammarby till fabriken i Kalmar. Luma var först i Europa med 23 tums bildrör och på 70-talet gjorde man färg-TV apparater som fick goda omdömen. Luma hade bildat ett särskilt dotterbolag för elektronik 1971. Men i längden blev det svårt att hålla Philips, Grundig och de allt mäktigare japanska tillverkarna stången. Luma TV såldes ut och upphörde.
Bostäder och Luma Park
KF sålde Lumas fabrik i Karlskrona 1991. Det nya företaget som tog över hette Aura Light AB. Lumas fabrik i Hammarby kom att spela en betydande roll i Europa, särskilt under de kritiska åren på 30-talet. Sedan 1977 har de gamla fabrikshusen fyllts med helt andra verksamheter. Luma som varumärke är helt borta.
Men fabriksbyggnaden står ännu kvar vilket skylten Luma Park tydligt manifesterar. Där finns nu ett antal mindre företag främst med kontorsverksamhet men även något med lätt industri. Vissa delar av fabriken har förvandlats till bostäder med härlig utsikt över Hammarbykanalen och mot Södermalm. Fabrikens ljus är sedan länge nedsläckt men bostadsområdet går en ljus framtid till mötes. Det första som hände, innan cementen hunnit stelna i de nya bostäderna var att de nya invånarna bildade en hembygdsförening. De hade ett starkt behov av att definiera sin boplats, att få ge det en mening och identitet. Av den anledningen skänkte KFs arkiv och bibliotek 2011 närmare ett tusental digitala filer med bilder, texter, fotografier, film mm till Luma bibliotek, en filial till Stockholms stadsbibliotek.
Michael Hagström, företagsbibliotekarie