Coops kampanj ”Den nya vardagsmaten” försöker spräcka myten att barn inte gillar vegetarisk mat. Med förhoppningen att fler kan tänka sig att lite oftare välja bort kött. I den nya Coop-filmen gillar barnen den vegetariska ”köttfärssåsen”.
Köttfärssås och spagetti är en klassiker som funnits på folkets tio i topp lista i snart sjuttio år. Rätten fanns med redan i den första ”Vår kokbok” från 1951 och har sedan dess haft en given plats i de efterkommande 26 upplagorna.
Din aptit ger bond
en lön
Det är inte första gången KF och Coop kampanjar och försöker påverka vad och hur vi äter. De senaste årens diskussioner har mycket handlat om ett minskat intag av socker, salt, kött, GMO och gifter i vår mat. Vårt sätt att äta ger avtryck i människors hälsa och påverkar vårt gemensamma jordklot negativt.
Jag tar i om jag säger att KF såg dessa faror redan 1935, men faktum är att det erbjöds helt vegetariska alternativ på Berns salonger i kampanjen ”Smakparaden”. Där presenterade ingen mindre än Isaac Grünewald, på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm, vad Sverige kunde erbjuda i form av livsmedel och jordbruksprodukter, under mottot ”Din aptit ger bonden lön”. Den kooperativa reklamgurun Nils Willner snickrade ihop en slogan: ”Svenska vitaminer – markens gröda bästa föda”. Och på det gjorde Grünewald en grönsaksinstallation. I ett angränsande rum på Berns presenterades ett helt bord fyllt med vegetariska alternativ.
Vår Kokbok en samtidsspegel
1950-talets husmödrar frågade sig hur de skulle variera köttfärsen och göra falukorven mer spännande? Svaren fick de för det mesta i Vår kokbok, som i år varit kökets hjälpreda i 66 år. Sedan starten 1951 har den varit en självklar del av svensk matkultur och sålts i flera miljoner exemplar. Det är troligen Sveriges mest sålda kokbok med en unik särställning som folkbildare som ständigt kommer i nya upplagor. Nu senast 2013 i sin 26:e upplaga.
Vi lever i en tid som kommer kräva stora omställningar. Insekter och småkryp förutspås bli framtidens mat. Den dag då myror och larver står på menyn kommer det behövas nya mat- och kokböcker. Men vad jag vet har Vår kokbok ännu inga sådana recept även om repertoaren de senaste åren utökats med Vår kokbok – Jul (2012), Vår kokbok – gröna (2014), Vår kokbok – vegan (2015), Vår kokbok – hälsa (2016).
Kokböcker i allmänhet och Vår kokbok i synnerhet har alltid varit en spegel av sin samtid, vare sig det handlat om traditionell husmanskost eller invandrade maträtter. Samhällsförändringar har gjort tydliga avtryck i olika upplagor. Det handlar om influenser som kvinnofrigörelse, medicinska rön, 70-talets kollektivism, 80-talets individualism, effekter av invandring, teknisk utveckling osv. Trots denna tidsmässiga följsamhet finns det recept som klarat sig genom tidens förgörande tand nästan helt oförändrade. Det smått klassiska ”Polkagrisreceptet” är ett sådant. Det finns med som en hyllning till kokbokens skapare och grundare. Receptet kom från Anna-Britts småländska farmor. Ett recept hon aldrig övergav trots all modernitet som omgav henne.
Seglivade recept
Förvånansvärt många recept lever kvar i 2013 års utgåva från den första 1951.
– Pietetsfullt reviderad med små förändringar står Vår kokbok på en stabil grund!, säger den forne provkökschefen, Christina Möller. Med andra ord svenskarnas matvanor är oförklarligt svåra att rubba, trots alla influenser. Här nedan ett litet urval av mat som fanns redan i Vår kokbok från 1951 och överlevt till idag.
Fisk: Laxpudding, fiskpudding med risgryn, delikatesslåda (Janssons frestelse), stuvad lake, fiskaladåb, fisksoppa, fiskfärs, lutfisk, gravad fisk, strömmingslåda, glasmästarsill.
Kött: Plommonspäckad fläskkarré, grisfötter, griljering av julskinka, biff med lök (hästkött), herrgårdsstek, kalvsylta, får i kål, kåldolmar, biff á la Lindström, kålpudding, stekt hare, stekt kanin, stekt gås, isterband, mald leverbiff, blodpudding.
Soppor: Svartsoppa, löksoppa, gul ärtsoppa.
Äggrätter: Ostkaka, solöga, fransk omelett, fläskpannkaka, frasvåfflor, makaronipudding.
Potatis och grönsaker: Inlagd gurka, långkål, kroppkakor, raggmunk, rårakor, pommes frites.
Bakverk: Wienerbröd.
Småkakor: Tant Harriets pepparkakor, bondkakor, drömmar, klenäter, maränger, petits-choux.
Mjuka kakor: Saftig sockerkaka, toscakaka, kronans kaka
Godsaker: Polkagrisar och fudge.
Jag har idag svårt att se mig själv sitta och mumsa fredagspizza fylld med larver och myror. Det kommer krävas mycket av framtidens kokböcker för att få med mig och fler i en ny giv. Men jag vill, som barnen i den nya Coop-filmen, göra tummen upp och säga, – det här var gott!, när jag sätter tänderna i en riktigt mör larv.
Michael Hagström, företagsbibliotekarie