Den här mannen vill förändra ditt liv

Med inspiration från både Michael Jordan och Steve Jobs håller en 40-åring från Fittja på att revolutionera den svenska daglig­varuhandeln. Coops digitala direktör Amer Mohammed hatar att handla mat men älskar förbättring.

text PETER HAMMARBÄCK
foto JOHAN BERGMARK

Den här mannen vill förändra ditt liv

Med inspiration från både Michael Jordan och Steve Jobs håller en 40-åring från Fittja på att revolutionera den svenska dagligvaruhandeln. Coops digitala direktör Amer Mohammed hatar att handla mat men älskar förbättring.

text PETER HAMMARBÄCK
foto JOHAN BERGMARK

Jag kan verkligen relatera till Michael Jordan, vi har samma mentalitet. Han visste vad som behövde göras för att vinna.

Amer Mohammed har med viss möda vikt in sina långa ben under ett konferensrumsbord på Coops huvudkontor i Solna. Det ekar tomt i korridorerna, nästan alla arbetar hemifrån. Hemma­jobbet funkar bra, förklarar Coops digitala direktör. Hans team utvecklar och programmerar, de var självklart digitala redan före pandemin.

Jag har frågat om den före detta basketspelaren (Amer spelade i division 2, slutade först i vuxen ålder) sett den omtalade sportdokumentären, The Last Dance, om Michael Jordans storhetstid i Chicago Bulls. Det har han såklart gjort. Amer växte upp i Alby och Fittja, föräldrarna hade jobb men aldrig direkt några pengar över. De hade råd med basketavgiften och skorna men att köpa en dator på 90-talet var omöjligt. Tur då att en kompis mamma, som städade på ett sjukhus, en dag hittade en dator slängd i en container på jobbet.

– Jag och min kompis tog hem datorn till honom, dammade av den och märkte till vår stora glädje att den funkade. Vi blev fast direkt, och tvingades ganska snabbt lära oss lite programmering eftersom det krävdes en del konfiguration för att kunna öppna spelen vi ville spela. Datorer var inte jättestarka på den tiden, säger Amer, inte utan ett nostalgiskt blänk i ögonen. 

Han blev direkt uppslukad av känslan att kunna skriva in kod och få datorn att göra som han ville.

– Jag minns att jag skapade en miniräknare, och att det var så sjukt mäktigt när jag förstod att jag hade lyckats. Det kändes som att möjligheterna var helt obegränsade. Allt jag kunde komma på kunde jag också göra.

Kanske var friheten i datorn extra lockande eftersom han i övrigt var rätt hårt hållen. Amers pappa jobbade som svetsare och mamma som under­sköterska, båda hade invandrat från Irak, och det var inget snack om att Amer och hans två syskon skulle prioritera skolan framför allt annat. På 80-talet satte det kriminella gänget Fittja Boys skräck i området och den unge Amer var tvungen att gå direkt hem efter skolan varje dag. Han fick se på tv en timme, men resten av tiden skulle gå till läsning och skolarbete.

– Jag fick inte se de program jag ville heller. Det var seriösa program som gällde, nyheter och sånt. Vetenskapens värld gillade jag. Ja, jag var nog en nörd redan då, säger Amer och skrattar. 

En nörd som gled igenom skolan utan vare sig intresse eller problem. Han tyckte inte att utbildningen var rolig förrän han började läsa programmering på universitetet. 

Där lossnade det rejält – när han insåg att hans stora hobby skulle kunna bli en karriär.

Han berättar om en episod från när han som åttaåring, som vanligt, såg på nyheterna hemma i Fittja. Plötsligt dök det upp en gubbe i rutan som var extremt finklädd. 

– Han var så jäkla proper, man såg att det var nåt speciellt med den här mannen. Så jag frågade farsan vem det var. ”Statsministern”, sa pappa. Jag sade ”Aha, shit alltså, han måste tjäna riktigt mycket pengar?” Farsan: ”Ja, men det är speciella människor det där”.

Unge Amer tänkte: om han kan, varför inte jag?

– Det där triggade nåt i mig, att inte acceptera att andra människor skulle vara bättre än mig. Som att statsministern skulle vara nån övermänniska? Så länge vi har samma förutsättningar, och då menar jag två armar, två ögon och en hjärna, så ska jag klara av det också, tänkte jag. Speciellt i ett land som Sverige, där vi alla faktiskt har samma möjligheter med skolan och sånt. Nu är det kanske svårare med klasskillnader och klyftor, men på 80-talet hängde samhället fortfarande ihop rätt bra.

Amer Mohammed

Ålder: 40.

Familj: Fru och son.

Bor: Huddinge.

Fritiden: Tränar mycket, och  lyssnar en hel del på ljudböcker, främst biografier.

Bästa mathandlingsupplevelse: ”Jag har varit på en del matmarknader i Thailand som är otroliga. Lukterna, smakerna, färgerna … Det är ­inspirerande mathandling!”

Skryträtt: ”Jag är ingen mästerkock, men jag lagar en grym köttfärssås. Trots att jag experimenterar rätt friskt, det kan vara äpplen i en gång, morötter nästa, så brukar den alltid bli bra.”

Saker som Amer Mohammed inte gillar: Långsamhet. Jantelagen. Och att handla mat. Han till och med hatar att handla mat, säger han. En kontroversiell åsikt på Coops huvudkontor? Inte direkt. Amer Mohammeds jobb som digital direktör på Coop är verkligen inte att hjälpa människor att handla mindre mat, men däremot att förändra hur vi handlar. Och hans visioner är stora. Bland annat har han sagt att han vill ta bort basvaror som toalettpapper och tvättmedel från alla Coop-butiker så snart som möjligt.

– Mitt mål är att vi ska leverera basvaror som toapapper och tvättmedel hem till dig när du behöver dem, helst utan att du behöver göra särskilt mycket. Resten, sånt som är kul att handla, som fint kött, frukt och grönsaker som du kanske vill klämma och känna och lukta på, ska du handla i nya Coop-butiker som känns mer som inspirerande saluhallar.

Framtiden byggs med AI och smarta hemleveranser.

Plötsligt låter visionen fantastisk: du slipper kånka hem balen med 24 rullar toapapper längs stadens mörka trottoarer en ruggig marsafton. Men vänta nu, hur vet Coop när jag behöver toapapper? Med hjälp av vad vi lekmän skulle kalla ”data”. Coop har under senaste halvåret rullat ut storsatsningen Scan & Pay i allt fler butiker, alltså självscanning med din egen mobil. I nuläget är Scan & Pay ett smidigare sätt att betala i mataffären, men planen framåt är att du också ska kunna scanna en vara i butiken och inte ta med den därifrån – utan i stället få den levererad hem till dörren. 

Typexemplet är balen med 24 toapappersrullar, som kanske inte ens finns i butiken annat än som en bild och en QR-kod. Och visionen går faktiskt ännu längre, och där kommer artificiell intelligens in. Coop lanserade sommaren 2020 den digitala assistenten Cooper. En gullig robotfigur som finns i fysisk form i en butik i Bromma, och virtuellt på Coops sajt. Cooper är en chatbot som med hjälp av maskininlärning lär sig av erfarenhet och blir smartare och smartare ju mer den används.

– I dag är Cooper en enkel FAQ (frequently asked questions), men det är bara början. AI och machine learning kommer förändra mycket framöver, även hur vi handlar, säger Amer Mohammed.

Cooper ska bli smartare och flytta in i din mobil, i din smarta klocka och högtalare. Om några år tänker Amer Mohammed att du står hemma i köket, öppnar kylskåpet och ser att du behöver en liter mjölk och ett paket smör. Då ber du din smarta högtalare att säga till Cooper att beställa mjölk för leverans senare samma kväll. En timme senare lämnas mjölken hem till dig. Troligen med drönare. Att själva handlingen kommer att bli enklare är en fördel. En annan är att du kommer ha lättare att hålla koll på allergier, dieter och hållbarheten i maten du äter.

– Det kommer bli så otroligt mycket lättare att hålla koll. Jag tar ett exempel: Om du och din fru ska bjuda hem några vänner på middag kommer du kunna säga åt din digitala assistent: ”Alexa, vi ska ha middag. Du ser i min kalender vilka som kommer. Föreslå gärna en middag, inte samma som vi åt senast, och be Cooper beställa hem det vi behöver till senast klockan 18 i kväll”. Din digitala assistent kontaktar dina vänners digitala assistenter för att kolla allergier eller om de kör paleo-diet just nu, och föreslår därefter en middag, där råvarorna levereras till dörren när du sagt okej.

1
förändringar du som Coop-kund kommer märka inom tre år:

1. ”Scan & Pay. Lanseras i fler och fler butiker och 2021 kommer det överallt.” 

2. ”Om tre år kommer vi ha eliminerat behovet av att skapa inköpslistor manuellt. De kommer bara dyka upp.”

3. ”Våra butiker kommer ha blivit mer upplevelse- och färskvarucentrerade.”

Nu för tiden spelar Amer Mohammed oftare dataspel än basket, men känslan från tiden då han var division 2 spelare kommer snabbt tillbaka.

Mycket av den digitalisering vi sett hittills har handlat om att ta bort mänskliga resurser och ersätta med datorer. I detaljvaruhandeln är det mest synliga exemplet antagligen de självskanningskassor som blivit vanliga de senaste tre-fyra åren. Undersökningar visar att många kunder föredrar självscanning, men långt ifrån alla. Det kräver inte Watergate­avslöjarna Woodward och Bernsteins grävförmåga att hitta ordentligt uppretade människor på nätet, människor som avskyr självscanningskassorna. Sparar de verkligen tid? Och man borde få rabatt när man gör hela jobbet själv, tycker en bloggare. Amer Mohammed håller med.

– Jag gillar inte heller självscanningskassorna. Men du får inte blanda ihop dem med slutmålet, dit vi ska. Självscannings­kassor är inte framtiden. Framtiden byggs med AI, smarta hemleveranser och en kundupplevelse som är enormt mycket bättre än i dag.

Men hur vet ni att folk verkligen vill det här, att människor är med på digitaliserings­tåget?

– Om du får en upplevelse som är överlägsen den du har i dag så kommer du att vilja hänga med. Testa att fråga en 80-åring: vill du börja betala dina räkningar som du gjorde förr i tiden, alltså gå till banken och köa en timme och pynta 45 spänn för att få betala räkningen? Ingen skulle svara ja, eftersom upplevelsen de får digitalt är överlägsen. Jag pratar faktiskt sällan utanför mitt team om teknik och system, utan just om kundupplevelsen: den är så central och avgör vad som lyckas och inte. Steve Jobs förstod det där, vilket är hela receptet bakom Apples framgångar: de levererar en överlägsen upplevelse med sina produkter.

Stora visioner. ­Coops digitala
erbjudande ska bli bäst i världen, inte bara i ­Sverige,  konstaterar Amer Mohammed.

”Överlägset” är inte ett ord Amer Mohammed hade valt för att beskriva Coops digitala arbete när han började 2019. Tvärtom var han helt öppen med hur frånsprunget han tyckte att det hundraåriga kooperativet blivit vadgäller dataanvändning och digitala tjänster. Faktum är att han hade svårt att förstå varför människor ens skulle handla på Coop. Första tiden frågade han sina nya kollegor just det: Varför ska jag handla på Coop och inte på Ica?

– Alla svarade ”För att vi är ett kooperativ”. Jag frågade några 20-åringar om de ens visste vad kooperation betyder – ingen visste. Visionen ”matglädje” är inte mycket bättre om du frågar mig, det är så flummigt att det inte säger nåt. Jag gick i stället in på Google och ställde frågan ”Vad är viktigt för människor?” och fick upp rapporter från FN och World Economic Forum, som listade de tio punkter som människor tycker är viktigast för att leva ett gott liv.

Det människor lyfte fram i FN-undersökningarna var relationer, vänskap, familj, hälsa, tid, hållbarhet, pengar och ett par saker till. Fyra av punkterna tangerade Coops verksamhet: tid, hälsa, hållbarhet och pengar. Amer Mohammed tog upp sina fynd internt, men fick höra att Coops egna undersökningar hade visat att kunderna vill ha andra saker. Det visade sig att den fråga som Coop ställt i undersökningar var: ”Vad är viktigt för dig när du handlar mat?” 

– Jag menar att vi måste lyfta blicken. Det här handlar inte bara om att handla mat. Vi är en så stor del av människors liv, så vi kan inte bara fokusera på att handla. Vi måste underlätta människors hela vardag. Därför handlar vår nya strategi om de fyra sakerna nu: tid, hälsa, pengar och hållbarhet.

Hur är det med butikspersonal, blir inte de livrädda när du målar upp visionen för digitalisering?

– Det vi automatiserar är inte de roligaste bitarna: att sitta i kassan en hel dag eller stapla konserver på en hylla. Vi automatiserar kassahantering och flyttar över resurser mot inspiration. Jag ser framför mig passionerade medarbetare som kan mycket om maten och råvarorna. Jag vill ha en riktig olivoljenörd som kan berätta för mig vilken olja jag ska ha till min aioli. Så när vi automatiserar är det för att möjliggöra sådana saker.

KF har funnits i över 100 år och också varit en politisk kraft genom decennierna. Är det en börda eller en styrka när ni försöker gå framåt? 

– Överlag är det en styrka. Vi har lyxen att inte vara ute efter att tjäna miljarder och skapa bonusar till cheferna. Allt överskott återinvesterar vi i kund–upplevelsen och i samhället. Vi ska förbättra människors liv, göra livsmedelsförsörjningen mer hållbar, underlätta att leva hälsosamt… Vi ska helt enkelt förändra den svenska matbranschen. Det är stort. 

Hur kommer jag att handla på Coop om fem år?

– 80 procent av det du handlar i butik kommer vara färskvaror och resten körs hem till dig. Antagligen med drönare, om juridiken tillåter det. Om fem år, nej om tre år, ska Coop ha den bästa kundupplevelsen i världen för att handla mat. Jag jämför mig inte med svenska konkurrenter alls – vi ska bli bäst i världen.

Kommer Coop ha färre butiker om några år?

– Jag skulle tro att butiksnätet kommer att centraliseras, ja. De butiker som finns kvar kommer vara upplevelsecenter snarare än lokaler med en massa gångar med hyllor med torrvaror. Men sedan tror jag att vi kommer att ha många rullande satellitbutiker också som kör omkring. Tänk Glassbilen.

Och om 20 år då?

För första gången under intervjun blir Amer Mohammed svarslös.

– Oj. Kan du ens tänka så långt fram? 20 år, det är omöjligt. Men okej, jag tror att virtuella butiker kommer vara vanliga då. Att du sätter igång dina smarta linser och så är du plötsligt i en helt specialanpassad butik som är uppbyggd bara för dig. Kanske. 20 år är svårt alltså!

Det är fredag eftermiddag, solljuset blir allt blekare utanför konferensrummets fönster. Amer ska snart hem till sin fru och son, laga fisktacos och ha fredagsmys. Men det finns en sista grej Amer gärna vill prata om innan vi skiljs åt, en personlig käpphäst:

– Jag tror att det vore så jäkla bra för Sverige om vi kunde komma förbi den här grejen att ingen vågar misslyckas. Jag tror inte att vägen till framgång är att man aldrig misslyckas, utan att man misslyckas snabbare än konkurrenterna och lär sig längs vägen. Det försöker jag ingjuta i mitt team. Testa – vad är det värsta som kan hända? Saker fastnar ofta i långbänkar, det ska förankras och många ser mest problem. Det gör inte jag, jag ser möjligheter.

Att våga misslyckas kräver självförtroende. Hur fick du självförtroendet till den här attityden?

– Jag vet helt enkelt vad jag är duktig på och inte. Jag är riktigt vass på att programmera och bygga saker men jag förstår också vad jag behöver ta hjälp med. Men visst, jag kan säkert upplevas som lite arrogant, säger Amer och ler.

Precis som Michael Jordan, vill man nästan lägga till.

PETER HAMMARBÄCK är journalist och har sedan 1998 drömt om ett kylskåp som själv beställer mjölk när den är slut. Halva hans släkt jobbade på Domus i Fagersta.

Shopping Basket

KF använder cookies för att ge dig den bästa användarupplevelsen på vår webbplats.

KF använder cookies för att ge dig den bästa användarupplevelsen på vår webbplats.

SHARE THE LOVE

KFs kommentar:

Under 2019 har stora resurser krävts för att hantera förvärvet av 162 butiker, samtidigt som genomförande skett av ett antal aktiviteter i strategiplanen från 2018. 2020 kommer fortsatt att vara präglat av aktiviteter kopplade till butiksförvärvet. 

Bolaget räknar med ett negativt rörelseresultat 2020.

Noter, koncernen

Belopp i mkr om inget annat anges.

Not 1 | Väsentliga redovisningsprinciper

Enligt nedan samt i anslutning till berörda noter anges de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning.

Tillämpade redovisningsprinciper för moderföretaget framgår enligt not M1.

Beloppen är avrundade till närmaste miljontal (mkr), om inte annat anges. Gjorda avrundningar kan i vissa fall medföra att delbelopp inte summerar till totaler. Vissa jämförelsebelopp har omklassificerats för att bättre överensstämma med presentationen för aktuellt år. I de fall en omklassificering är väsentlig har särskild upplysning lämnats härom.

Grund för upprättande av årsredovisningen

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 202: Årsredovisning och koncernredovisning (K3).  

Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, utom i de fall som anges nedan i not M.

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar, förutom moderföretaget, samtliga bolag i vilka moderföretaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande. 

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer vid transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet. Orealiserade vinster som uppkommer vid transaktioner med intresse-
företag och gemensamt styrda företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på något nedskrivningsbehov. 

Utländsk valuta

Poster i utländsk valuta

Monetära poster i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster räknas inte om utan redovisas till kursen vid anskaffningstillfället. Kursvinster och kursförluster på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas netto i rörelse-
resultatet. Motsvarande netto på finansiella fordringar och skulder redovisas bland övriga finansiella poster. Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering eller omräkning av monetära poster redovisas i resultaträkningen det räkenskapsår de uppkommer.

Omräkning av utlandsverksamheter

Tillgångar och skulder, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, räknas om till redovisningsvalutan, svenska kronor, till balansdagskurs. Intäkter och kostnader räknas om till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkningen redovisas direkt mot eget kapital. De ackumulerade kursdifferenserna som uppkommit vid omräkningen av en icke helägd verksamhet fördelas och redovisas som en del av innehav utan bestämmande inflytande. De ackumulerade valutakursdifferenserna avseende avyttrad utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen. 

Klassificering 

Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.