Vi stod upp och klarade utmaningen

Det var året då livsmedelsförsörjningen kom att klassas som en samhällsviktig funktion. Året då terminaler och butiker sattes på prov som aldrig tidigare, då medarbetare och kunder – i en mardröm som aldrig verkade ta slut – bar på ständig oro. Här berättar butikschefen, ministern, terminalchefen och branschorganisationens vd om månaderna de aldrig kommer att glömma.

text AXEL KRONHOLM

Två kvinnor drabbade samman en tidig morgon i början av mars, på livsmedelsbutiken Woolworths i Sydney.

De gallskrek och rev varandra i håret tills personalen kunde skilja dem åt. Kvinnorna hade fyllt sina kundvagnar med de sista balarna toalettpapper och slagsmålet bröt ut när en tredje kvinna också ville ha den eftertraktade hygienartikeln.

Under några oroliga veckor utspelade sig förra året liknande scener i mataffärer från Japan till USA, när osäkerheten kring pandemins utveckling fick människor att börja hamstra varor. Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, häpnade.

– Det krävs så små förändringar i enskilda personers konsumtion för att det ska märkas på totalen och skapa panik, säger hon.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson oroades också av bunkringstendenser i Sverige.

– Det fanns en stor oro för hur konsumenterna skulle komma att bete sig, säger hon.

Det var inte bara toalettpapper som det blev rusning efter. På Coops varuterminaler märktes en ”enormt stor efterfrågan” på produkter som konserver, pasta, ris och fryst färdigmat. Ute i butikerna såg man hur ängsliga kunder skapade trängsel och varubrist när rusningen satte igång.

Det krävs små förändringar för att skapa panik.

– Jag kände panik. Det var en känsla av utsatthet och hjälplöshet, berättar Britt-Inger Karlsson, butikschef på Stora Coop i Arvika.

I mitten av mars skrev Ulf Axelsson, chef för terminalerna, i ett mejl till sin organisation att ”Just nu ligger butikernas behov cirka 50 procent mer än vad vi kan leverera på torrt och fryst, på färsken cirka 30 procent.” 

Tonen i mejlet var saklig men jäktad – nu räknades varje minut.

– Vissa dagar när jag såg vilka beställningar som kom in tänkte jag ”Shit, det finns inte en chans att vi klarar detta”, säger han.

Ovanpå den höga efterfrågan från butikerna hade man svårt att få in personal i terminalerna, eftersom sjukfrånvaron steg när människor uppmanades att stanna hemma vid minsta symtom. 

– Vissa veckor var en fjärdedel av personalen hemma, säger Ulf Axelsson.

För att säkra leveranserna och undvika panik i samhället tog Coop snabbt beslut om en slags ransonering, där nödvändiga varor – som mat – prioriterades.

Som exempel fick terminalen i Bro den 19 mars butiksbeställningar på totalt 420 000 butiksförpackningar. Trots personalfrånvaron hade man lyckats höja kapaciteten, men inte till mer än 300 000 förpackningar. Det Ulf Axelsson och hans medarbetare valde bort var exempelvis glass, godis, djurmat och tobak.

– Det var ett tufft beslut men nödvändigt för att kunna leverera varor till alla butiker.

Britt-Inger Karlsson i Arvika minns skräcken när leveranserna kom: vad skulle de bli utan den här gången?

– Vissa dagar kom bara en tredjedel av frysvarorna vi väntade på, och då dröjde det inte länge

innan diskarna gapade tomma igen. Detsamma gällde toalettpapper och pasta. När man är handlare och stolt över sin butik så vill man ju att den ska vara välfylld. Du kan tänka dig hur det kändes när tidningarna var här och tog bilder på de tomma hyllorna. 

Samtidigt som ruljansen skulle hållas igång hade Britt-Inger Karlsson också det yttersta ansvaret för sina medarbetares säkerhet. Korta möten, dagligen under vissa perioder, hölls för att stämma av och pejla läget: om någon kände sig orolig försökte de andra stötta. Men framför allt diskuterade man hur ”det goda mötet” skulle upprätthållas trots den fysiska distanseringen.

– Många kände att det krockade med kraven på avstånd. Men jag var tydlig med att alla i personalen har mandat att informera kunder som inte håller avstånd och be dem att backa, säger Britt-Inger Karlsson.

sdlPK7w1doKAJU-nh
Landsbygdsminister Jennie Nilsson.
foto: TTbild
britt-inger
Britt-Inger Karlsson, ­butikschef på Stora Coop i Arvika.
Ulf Axelsson, chef för terminalerna.
Ulf Axelsson, chef för terminalerna.
foto: margareta bloom sandebäck
Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel.
Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel.
foto: Roberth Björk
Det var en tid av uppoffringar, vilket också betonades i Stefan Löfvens tal till nationen den 22 mars: ”Det nya coronaviruset prövar vårt land, vårt samhälle och oss som medmänniskor”, sa statsministern. ”Det kommer några få, avgörande stunder i livet då du måste göra uppoffringar, inte bara för din egen skull utan också för att ta ansvar för din omgivning, för dina medmänniskor, och för vårt land. Den stunden är nu.” I början av pandemin var Stora Coop i Arvika ännu inte anslutet till Coop Online, men erbjöd hemkörning till kunder ur riskgrupper som inte kunde besöka butiken. Trycket var stort och det hände att företaget de anlitat för utkörning missade leveranser.  – Då hade vi personal som på eget initiativ och med egen bil körde ut matkassar sena kvällar, efter att vi stängt klockan 22. Där kan vi tala om riktiga hjältar, säger Britt-Inger Karlsson. När Ulf Axelsson, chef för terminalerna, nu blickar tillbaka på den här tiden är också han stolt över hur alla medarbetare ställde upp. Under några veckor i mars och april utbildade Coop hundratals nya medarbetare till terminalerna. Platsannonser på Facebook genererade över 7 000 ansökningar, och totalt kom nästan 500 nya hjälp att få. När vi stod helt utan toalettpapper, pasta och konserver hjälpte huvudkontoret för Coop Värmland till och lyckades ordna fram vissa varor till oss. Även Ulf Axelsson lyfter fram den tydliga kommunikationen från Coops krisgrupp, som skapades för att utarbeta förhållnings­regler utifrån Folkhälso­myndighetens rekommendationer. – De kunde följa de dagliga informationstillfällena och sedan informera oss ute i verksam­heten, så det enda jag behövde göra var att läsa deras dagliga mejl för att få koll på det senaste. Det fungerade utmärkt.

Vi säkrade upp gröna korridorer inom EU.

Trygghet i en orolig tid. 2020 var året då livsmedelsförsörjningen kom att klassas som en samhälls­viktig funktion – och Coops medarbetare i frontlinjen blev samhällets ­hjältar.

Tidigt i pandemin samlades dagligvaruhandelns aktörer för att kunna samarbeta och få koll på läget. I början av mars stod regeringen värd för ett första möte med branschföreträdare. Hos landsbygds­minister Jennie Nilsson upprättades en kontaktperson som alla kunde vända sig till.

– Vi ville fungera som en brygga mellan olika aktörer och främja dialog. Det fanns också konkreta hinder som vi kunde undanröja. Livsmedel­skedjan bygger på inhemsk produktion och import och det fanns en stor oro för att gränsstängningarna skulle hota den kedjan. Inom EU säkrade vi då upp så kallade gröna korridorer så att livsmedelsleveranser kunde passera. När Norge stängde sin gräns ringde jag min norska kollega direkt och ordnade samma lösning där så att livsmedel kunde passera. Vi gjorde även tillfälliga undantag i regelverk, till exempel för spårbarhet för fisk och andra varor, för att underlätta för butikerna, säger Jennie Nilsson.

En annan viktig fråga var att få livsmedelssektorn klassad som samhällsviktig, säger Karin Brynell, vd för bransch­organisationen Svensk dagligvaruhandel.

– Om exempelvis skolorna skulle komma att stängas var det viktigt för oss att kunna lita på att det då skulle finnas omsorg på plats så att verksamheten i terminaler och butiker ändå kunde rulla på, säger hon.

Livsmedelssektorn blev en av tolv samhällssektorer som regeringen valde att klassificera som samhälls­viktig i slutet av mars. Karin Brynell ser med stolthet tillbaka på hur aktörerna i branschen samarbetade i det oroliga läget.

– Man hade kunnat se varandra som konkurrenter och försökt sko sig på de situationer som uppstod, men jag upplever tvärtom att det fanns en enorm enighet och insikt om att vi måste lösa detta tillsammans. Inför påsken, som är en stor mathelg, gick vi ut med en kampanj för att uppmana kunder att hålla avstånd, undvika trängsel och planera sina inköp.

Trots omfattande informationskampanjer upplevde dock Britt-Inger Karlsson på Stora Coop i Arvika att det var alldeles för många kunder som inte respekterade avståndet.

– I julstressen när alla skulle ha sin skinka och lutfisk var det enormt hög stress i butiken. I vissa ögonblick upplevde vi det som att kunderna klättrade på ryggen på oss.

Det krävs små förändringar för att skapa panik.

När allt var i gungning och oron växte fanns Coop som en fast punkt i tillvaron. ”Det vi går igenom nu är en resa vi aldrig kommer glömma”, säger Britt-Inger Karlsson, butikschef på Stora Coop i Arvika.

Det krävs små förändringar för att skapa panik.

För att minska smittorisken i butiken rengjorde och desinficerade Britt-Inger Karlsson och kollegorna hela butiken efter ett schema, uppdelat på personalen: de som jobbar i kassan spritade kortterminaler och kundkorgar, butikschefen ansvarade för lunchrum och toaletter.

Karin Brynell påpekar att även om branschen på det stora hela klarade de utmaningar man ställdes inför under det gångna året så är faran långt ifrån över. Butikerna kan komma att behöva anpassa sig till nya lagar eller restriktioner. På sikt kan också den ekonomiska smällen från pandemin drabba branschen.

– Det här är en katastrof för samhället. På kort sikt vinner dagligvaruhandeln när restaurangerna tappar, men långsiktigt drabbas vi alla av ökad arbetslöshet och den sänkta köpkraft som det innebär. Om man inte lyckas hantera det riskerar vi att se en lågkonjunktur framåt, vilket i förlängningen även drabbar den svenska livsmedelssektorn. 

Landsbygdsminister Jennie Nilsson säger att en sådan utveckling inte går att utesluta.

– Det har varit en del av vår riskbedömning från början och är det största skälet till att vi väldigt tidigt gjorde justeringar i a-kassesystemet som en tillfällig ventil. Höjningen av golvet och taket i a-kassan gäller till 2022, just för att motverka en situation där människors ekonomi slås i spillror.

På Stora Coop i Arvika ser Britt-Inger Karlsson på framtiden med tillförsikt.

– För vår butik känner jag ingen större oro, vi har klarat oss bra hittills trots pandemin och har väldigt trogna kunder. Däremot ser jag ju hur gränshandeln här i Värmland har drabbats. 

Pandemin har samtidigt skyndat på utveckling och förändringar i konsumentvanor som redan var på gång, inte minst vad gäller e-handel.

– Vissa månader har vi sett ökningar med nästan 200 procent jämfört med föregående år. Det är visserligen från låga nivåer, men vi ser att helt nya kundgrupper, till exempel äldre, har testat e-handel och även click-and-collect. Det är vanor som med all säkerhet till viss del kommer att finnas kvar när pandemin är över, säger Karin Brynell.

Jennie Nilsson tror att många har fått en tankeställare kring den viktiga roll som dagligvaruhandeln har i samhället.

– Bakom varje vara på butikshyllorna ligger väldigt mycket arbete.

På Stora Coop i Arvika har krisen svetsat samman personalen ytterligare, berättar Britt-Inger Karlsson.

– Vi har lärt känna varandra på ett nytt sätt och stärkts i vår gemenskap. Vi har fått mycket tätare kommunikation och försöker vara lyhörda och stötta varandra. Det vi går igenom nu är en resa vi aldrig kommer glömma.

AXEL KRONHOLM är frilansjournalist bosatt i Göteborg. Under pandemin har han försökt få tiden att gå med brödbak och andra köksprojekt. Misopastan han började fermentera förra våren är snart mogen för att konsumeras.

Shopping Basket

KF använder cookies för att ge dig den bästa användarupplevelsen på vår webbplats.

KF använder cookies för att ge dig den bästa användarupplevelsen på vår webbplats.

SHARE THE LOVE

KFs kommentar:

Under 2019 har stora resurser krävts för att hantera förvärvet av 162 butiker, samtidigt som genomförande skett av ett antal aktiviteter i strategiplanen från 2018. 2020 kommer fortsatt att vara präglat av aktiviteter kopplade till butiksförvärvet. 

Bolaget räknar med ett negativt rörelseresultat 2020.

Noter, koncernen

Belopp i mkr om inget annat anges.

Not 1 | Väsentliga redovisningsprinciper

Enligt nedan samt i anslutning till berörda noter anges de väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning.

Tillämpade redovisningsprinciper för moderföretaget framgår enligt not M1.

Beloppen är avrundade till närmaste miljontal (mkr), om inte annat anges. Gjorda avrundningar kan i vissa fall medföra att delbelopp inte summerar till totaler. Vissa jämförelsebelopp har omklassificerats för att bättre överensstämma med presentationen för aktuellt år. I de fall en omklassificering är väsentlig har särskild upplysning lämnats härom.

Grund för upprättande av årsredovisningen

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 202: Årsredovisning och koncernredovisning (K3).  

Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, utom i de fall som anges nedan i not M.

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar, förutom moderföretaget, samtliga bolag i vilka moderföretaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande. 

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer vid transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet. Orealiserade vinster som uppkommer vid transaktioner med intresse-
företag och gemensamt styrda företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på något nedskrivningsbehov. 

Utländsk valuta

Poster i utländsk valuta

Monetära poster i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster räknas inte om utan redovisas till kursen vid anskaffningstillfället. Kursvinster och kursförluster på rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas netto i rörelse-
resultatet. Motsvarande netto på finansiella fordringar och skulder redovisas bland övriga finansiella poster. Valutakursdifferenser som uppkommer vid reglering eller omräkning av monetära poster redovisas i resultaträkningen det räkenskapsår de uppkommer.

Omräkning av utlandsverksamheter

Tillgångar och skulder, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, räknas om till redovisningsvalutan, svenska kronor, till balansdagskurs. Intäkter och kostnader räknas om till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Valutakursdifferenser som uppkommer vid omräkningen redovisas direkt mot eget kapital. De ackumulerade kursdifferenserna som uppkommit vid omräkningen av en icke helägd verksamhet fördelas och redovisas som en del av innehav utan bestämmande inflytande. De ackumulerade valutakursdifferenserna avseende avyttrad utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen. 

Klassificering 

Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.