Två kvinnor drabbade samman en tidig morgon i början av mars, på livsmedelsbutiken Woolworths i Sydney.

De gallskrek och rev varandra i håret tills personalen kunde skilja dem åt. Kvinnorna hade fyllt sina kundvagnar med de sista balarna toalettpapper och slagsmålet bröt ut när en tredje kvinna också ville ha den eftertraktade hygienartikeln.

Under några oroliga veckor utspelade sig förra året liknande scener i mataffärer från Japan till USA, när osäkerheten kring pandemins utveckling fick människor att börja hamstra varor. Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, häpnade.

– Det krävs så små förändringar i enskilda personers konsumtion för att det ska märkas på totalen och skapa panik, säger hon.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson oroades också av bunkringstendenser i Sverige.

– Det fanns en stor oro för hur konsumenterna skulle komma att bete sig, säger hon.

Det var inte bara toalettpapper som det blev rusning efter. På Coops varuterminaler märktes en ”enormt stor efterfrågan” på produkter som konserver, pasta, ris och fryst färdigmat. Ute i butikerna såg man hur ängsliga kunder skapade trängsel och varubrist när rusningen satte igång.

Det krävs små förändringar för att skapa panik.

Det var en tid av uppoffringar, vilket också betonades i Stefan Löfvens tal till nationen den 22 mars: ”Det nya coronaviruset prövar vårt land, vårt samhälle och oss som medmänniskor”, sa statsministern. ”Det kommer några få, avgörande stunder i livet då du måste göra uppoffringar, inte bara för din egen skull utan också för att ta ansvar för din omgivning, för dina medmänniskor, och för vårt land. Den stunden är nu.” I början av pandemin var Stora Coop i Arvika ännu inte anslutet till Coop Online, men erbjöd hemkörning till kunder ur riskgrupper som inte kunde besöka butiken. Trycket var stort och det hände att företaget de anlitat för utkörning missade leveranser. – Då hade vi personal som på eget initiativ och med egen bil körde ut matkassar sena kvällar, efter att vi stängt klockan 22. Där kan vi tala om riktiga hjältar, säger Britt-Inger Karlsson. När Ulf Axelsson, chef för terminalerna, nu blickar tillbaka på den här tiden är också han stolt över hur alla medarbetare ställde upp. Under några veckor i mars och april utbildade Coop hundratals nya medarbetare till terminalerna. Platsannonser på Facebook genererade över 7 000 ansökningar, och totalt kom nästan 500 nya hjälp att få. När vi stod helt utan toalettpapper, pasta och konserver hjälpte huvudkontoret för Coop Värmland till och lyckades ordna fram vissa varor till oss. Även Ulf Axelsson lyfter fram den tydliga kommunikationen från Coops krisgrupp, som skapades för att utarbeta förhållningsregler utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer. – De kunde följa de dagliga informationstillfällena och sedan informera oss ute i verksamheten, så det enda jag behövde göra var att läsa deras dagliga mejl för att få koll på det senaste. Det fungerade utmärkt.

Vi säkrade upp gröna korridorer inom EU.

Tidigt i pandemin samlades dagligvaruhandelns aktörer för att kunna samarbeta och få koll på läget. I början av mars stod regeringen värd för ett första möte med branschföreträdare. Hos landsbygdsminister Jennie Nilsson upprättades en kontaktperson som alla kunde vända sig till.

– Vi ville fungera som en brygga mellan olika aktörer och främja dialog. Det fanns också konkreta hinder som vi kunde undanröja. Livsmedelskedjan bygger på inhemsk produktion och import och det fanns en stor oro för att gränsstängningarna skulle hota den kedjan. Inom EU säkrade vi då upp så kallade gröna korridorer så att livsmedelsleveranser kunde passera. När Norge stängde sin gräns ringde jag min norska kollega direkt och ordnade samma lösning där så att livsmedel kunde passera. Vi gjorde även tillfälliga undantag i regelverk, till exempel för spårbarhet för fisk och andra varor, för att underlätta för butikerna, säger Jennie Nilsson.

En annan viktig fråga var att få livsmedelssektorn klassad som samhällsviktig, säger Karin Brynell, vd för branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel.

– Om exempelvis skolorna skulle komma att stängas var det viktigt för oss att kunna lita på att det då skulle finnas omsorg på plats så att verksamheten i terminaler och butiker ändå kunde rulla på, säger hon.

Livsmedelssektorn blev en av tolv samhällssektorer som regeringen valde att klassificera som samhällsviktig i slutet av mars. Karin Brynell ser med stolthet tillbaka på hur aktörerna i branschen samarbetade i det oroliga läget.

– Man hade kunnat se varandra som konkurrenter och försökt sko sig på de situationer som uppstod, men jag upplever tvärtom att det fanns en enorm enighet och insikt om att vi måste lösa detta tillsammans. Inför påsken, som är en stor mathelg, gick vi ut med en kampanj för att uppmana kunder att hålla avstånd, undvika trängsel och planera sina inköp.

Trots omfattande informationskampanjer upplevde dock Britt-Inger Karlsson på Stora Coop i Arvika att det var alldeles för många kunder som inte respekterade avståndet.

– I julstressen när alla skulle ha sin skinka och lutfisk var det enormt hög stress i butiken. I vissa ögonblick upplevde vi det som att kunderna klättrade på ryggen på oss.