Vid rikskongressen var konsumentkooperationens kapitalförsörjning huvudfrågan. KF:s styrelse fick kongressens uppdrag ätt lägga upp en ny form för långfristig upplåning från medlemmarna – det s k femårslånet, ett reverslån på minst 500 kr som skulle löpa på fem år och stå öppet för organisationer som var medlemmar i KF och enskilda medlemmar i dessa organisationer. Räntesatsen skulle vara lägst 1,25 % över KF:s sparkasseränta.
Höjd medlemsinsats
Mönsterstadgarnas insatsskyldighet för konsumentföreningarna höjdes av kongressen till 200 kronor och för avsättningen till familjesparandet uppdelades återbäringen i två delar. Den ena delen, återbäring upp till 3 %, fick benämningen fri återbäring och skulle överföras till medlemskonto, medan den andra delen, återbäring utöver 3%, kallades för bunden återbäring.
Den skulle, sedan 200 kr i insats inbetalts, överföras till familjesparkontot.
För att öka medlemmarnas intresse att spara på medlemskontot beslöt kongressen att räntan på medlemskontot skulle vara lägst 0,25 % över KF:s sparkasseränta och att sparpremier borde utgå med 100 kr för varje tusental kronor på kontot. Premien skulle betalas första gången respektive tusental överskreds.
Reservfondavsättningen i konsumentföreningarna skulle ske med minst 5 % av överskottet. Därutöver skulle avsättas till reserv- eller dispositionsfond minst ett belopp motsvarande ökningen av föreningens insatser i KF.
Beträffande fondavsättningarna i KF ändrades stadgarna så, att minst 5 % av överskottet skulle avsättas till reservfonden och minst 10 % av överskottet till reservfond eller dispositionsfond.
Källa:
Kooperativ krönika 1812 – 1970