KFs arkitektkontor

KFs arkitektkontor:

Spjutspets – stilbildare – samhällsbyggare

Året var 1924. Kooperativa förbundet, KF, hade under de första 25 åren uppnått betydande affärsmässiga framgångar. Inköpsverksamheten, startad 1904, hade utvecklats till en effektiv prispressande partihandel. Hoten från margarinkartellen hade avvärjts genom satsningar på egen produktion. KFs energiske affärschef sedan 1919, Albin Johansson, ansåg att orationella arbetsmetoder i industri och varudistribution ledde till höga priser och lägre levnadsstandard. Med sitt stora intresse för teknik formade han en industristrategi för KF. Samtidigt ville han också utveckla detaljhandeln.

Två beslut 1924 fick en avgörande betydelse.

Det ena var att KF förvärvade två villor, Vår gård, i Saltsjöbaden av bröderna Thiel. Hit förlades en skola för anställda i detaljhandeln. Här utvecklades en pedagogik med ett modulsystem av kurser kombinerade med korrespondensstudier och praktikuppgifter på den egna arbetsplatsen. Utbildningen blev ett föredöme för yrkesutbildning inom näringslivet i sin helhet.

Det andra var att starta ett eget arkitektkontor. Arkitekten och standardiseringsivraren Eskil Sundahl rekryterades som chef. I KFs tidiga industriprojekt hade Albin Johansson själv sett till att det skapades hygieniska och ljusa lokaler, funktionella layouter, rationella flöden och effektiva system. Med Eskil Sundahl fick Albin Johansson en professionell kraft som kunde leda den fortsatta industriutbyggnaden. Inte minst gällde det Kvarnholmen där en spannmålssilo och en havregrynskvarn ritades i funktionalistisk stil under 1926 och 1927. Lagom till Stockholmsutställningen 1930 stod ett radhusområde färdigt i samma avskalade stil.

Eskil Sundahl hade med sig fyra unga arkitekter från det egna kontoret. Kontoret uppmärksammades redan från starten och efterfrågan på tjänsterna ökade kraftigt. Nya medarbetare rekryterades i snabb takt och efter tio år var kontoret med 70 medarbetare störst i landet. Under de första 10 år projekterades ett 30-tal industri- och lagerbyggnader. Huvuduppgiften var emellertid att skapa funktionella och kostnadseffektiva butiker. Redan under det första decenniet utarbetade kontoret kompletta underlag till cirka 2 000 butiker och butikinredningar. Detta i en tid då arbete på ett arkitektkontor ännu var ett noggrant handarbete med penna, linjal, ritbestick och papper.

Lösningen blev ett funktionellt arbetssätt. Avdelningarna fungerade självständigt men samordning och standardisering genomsyrade arbetet. Alla detaljritningar var åtkomliga i ett gemensamt arkiv och man satte en ära i att återanvända beprövade lösningar. Det ledde successivt fram till en långtgående standardisering där funktionella lösningar systematiskt togs tillvara, vidareutvecklades och spreds till nya butiker. Kontorets typritningar omfattade i stort sett alla inredningsdetaljer. Utvecklingen av en modern butiksstandard uppmärksammades också internationellt. Så småningom utvecklades standardhus där moduler för butik, magasin och bostäder kunde kombineras.

KFs arkitektkontor blev den starkaste företrädaren för funktionalismen. Stilen fick sitt genombrott med Stockholmsutställningen 1930, en av de mest glansfulla manifestationer de moderna arkitekturidéerna fick någonstans. Idéerna hämtades från Tyskland men där blev de efter 1933 inte önskvärda. KFs arkitektkontor gav funktionalismen en speciell svensk ”folkhemsprofil”.

Kontoret ritade allt – industrier, butiker, bostäder, restauranger, Folkets hus, inredningar, möbler, förpackningar och till och med husgeråd. Hela samhällen formades omkring KF-ägda industrier såsom Kvarnholmen, Gustavsberg, Gislaved och Karlholms bruk.

1959 tillfördes kontoret KFs avdelningar för VVS, El och Kyla och bytte namn till KFs Arkitekt- och Ingenjörskontor, KFAI. Under 1960-talet koncentrerades resurserna till det omfattande byggandet av varuhus. Det medförde svårigheter när varuhusutbyggnaden i stort sett var klar samtidigt med lågkonjunkturen på 1970-talet. Vid årsskiftet 1980/81 sammanfördes KFAI med KFs fastighetsavdelning, grunden till dagens KF Fastigheter AB.

Många byggnader ritade av KFs arkitektkontor är idag landmärken. Silobyggnaden på Kvarnholmen. Lumafabriken, idag en del av Hammarby sjöstad. KFs huvudkontor vid Slussen med sin funktionalistiska form från 1930-talet. Men också anläggningar som Salpeterverken i Köping och Karlshamns. Många byggnader har ny funktion. Varuhus har blivit gallerior, butiker har gjorts om till bostäder.

Kooperationen skapade inte en egen arkitektur men tog till sig modernismen. Den passar kooperationens idéer. Här gäller saklighet, hederlighet och framtidsinriktning. Kooperationen som en del av det moderna projektet. För kooperationen blev arkitekturen, de nya arbetsmetoderna, den tillverkningsanpassade utformningen uttryck för tilltron till människors förmåga att själva påverka och förändra framtiden. Ett sätt att bygga samhället.