Gröna Konsum butik på Östermalm – spjutspets i miljöarbetet på 90-talet
På 1990-talet var miljömedvetandet kraftigt på väg upp. KF och Gröna Konsum genomförde många experiment, framförallt i butik där det blev synligt i konsumentledet. Gröna Konsum på Östermalm hade under 90-talet en initiativrik och påhittig butikschef vid namn Olle Steiner. Han förvandlade butiken till en spjutspets i miljöarbetet och kammade hem Naturskyddsföreningens utnämning ”Årets miljöbutik” tre år i rad. Men konkurrenterna var på hugget, så för att ta ytterligare steg i miljöarbetet kom personalgruppen fram till att man ville jobba mer med källsortering. Detta utvecklades till ett projekt med Sellbergs som hämtade organiskt avfall och förvandlade det till kompostjord. Butiken minskade sopmängden från 70 sopsäckar i veckan till endast 1 och kammade därmed hem 1994 års utmärkelse som bästa miljöbutik.
Änglamarksprodukter i refillautomat
Anna Agger var en student på konstfack med ett stort intresse för miljö. Hon fick i början av 90-talet kontakt med KFs Mikael Robertsson, Olle Steiner och Kjell Eklund, som brann för att utveckla smarta miljölösningar i Konsum. Det fanns sedan länge en diskussion i Gröna Konsum om onödiga och skadliga förpackningar och KF ville därför experimentera med att sälja varor i lösvikt. Gröna Konsums miljörapport ”Sila kamelerna!” från 1995 slog fast att förpackningar var en av fem skadliga kameler i handeln. Anna Agger fick frågan om hon som elevarbete ville designa en maskin för att hantera varor i lösvikt, en påfyllningsautomat. Refillautomaten hon gjorde placerades i Gröna Konsums Östermalmsbutik och blev en slags konstinstallation och hennes slutarbete på konstfack.
KF växlade upp experimentet till att omfatta totalt 15 maskiner, som placerades ut i Stockholmsområdet, bl.a. på Bondegatan och Fleminggatan, och i Mellansverige. För att förstå hur maskinen var uppbyggd kan man tänka sig en mjölkautomat i en vanlig skolbespisning. Maskinen hade flera hål i olika format, anpassade för olika plastflaskor, men också för olika produkter. Det fanns lösviktsprodukter från Änglamark med mjuk-, tvätt- och diskmedel. Flaskorna för ändamålet var specialdesignade och såldes för en tia styck. Tanken var att man skulle ta med sig rena och tomma flaskor tillbaka till butiken och fylla dem på nytt, i ett slags återvinningssystem. Systemet blev snabbt populärt och flaskorna gick åt som smör i solsken.
Hela Sverige ville experimentera men miljövinsten uteblev
Konsumbutiker i hela Sverige hörde av sig och ville vara med i experimentet. Kunderna efterfrågade nya smarta miljölösningar. Men KF sa nej till alla förfrågningar från landet. Trots att försöket på många sätt var positivt beslutade KF att senare lägga ned projektet. Det fanns ett bra symbolvärde och det gav mycket positiv publicitet och PR. Men det bedömdes som ett misslyckande därför att kunderna hela tiden bara köpte nya flaskor och inte kom tillbaka med returflaskorna, som det var tänkt. Det funkade helt enkelt inte i vardagen. Som kund handlade man vanligtvis på väg hem från jobbet och då upplevde många att det var opraktiskt att släpa runt på returflaskor en hel dag.
En annan nackdel som man också upptäckte var att det var svårt att ladda maskinen med mat och dryck. Det gjordes försök men problemen var fler än fördelarna. Det handlade om stora mängder spill på golv och andra praktiska problem vid hanteringen som resulterade i alltför personalkrävande insatser. Dessutom visade det sig vid en utvärdering att det inte uppstod några miljövinster med systemet.

Miljöministern var imponerad
Miljöminister Anna Lindh besökte Gröna Konsum butiken Sävja i Uppsala och var imponerad. Hon tyckte butiken var exemplarisk i sitt miljöarbete. Trots att KF valde att inte sprida experimentet vidare till hela Sverige, var det många som ändå på egen hand ordnade egna projekt. I Tidaholm var maskinen så populär att den snabbt fick ersättas av en ny eftersom den första blev utsliten. Kanske berodde det på deras egenhändigt ihopsnickrade slogan: – ”Kom till oss så ska vi lära er att konsumera mindre”. Skövde, Kungsör, Västerås, Örebro, Eskilstuna, Malmö och Lund var andra orter som också experimenterade med påfyllnadsautomater.
/Michael Hagström, företagsbibliotekarie