På 1960-talet ökade KFs engagemang på möbelmarknaden med storsäljare som lagerhyllan ”Nisse”, ”Fridolin”, ”Joker” och sittmöblerna ”Mjukis”. Sune Fromell formgav barnmöbelsuccén ”Växa med Läxa”. Bäst sålde ”Laban” av Ingvar Carlsson med tyg av Hedvig Block-Hedqvist och möbelsortimentet ”Spika”-serien från 1969 med sina 1,3 miljoner sålda enheter, formgivna av Erik Karlström och Magnus Silverhielm.
Gör det själv
Det experimenterades friskt med ”Gör det själv-möbler” i spånskivor, plast och stålrör. Platta paket att bära hem och själv sätta ihop, fanns sedan länge på KF. I en tid då KF hade lika stor andel av marknaden som IKEA frågade Konsums medlemmar sig – Vad ska vi ha för sortiment? IKEA växte och KF svarade med att öppna 6 nya Domus Interiör åren 1967-1970 och på 1970-talet öppnades ytterligare 8 nya varuhus.
Genombrott för bastänkande i en motsägelsefull tid
1970-talet var på många sätt en brytningstid på möbelmarknaden. Två konsumtionsideal konkurrerade. Det enkla, funktionella och miljömedvetna stod i kontrast mot plyschsoffor och uppkomsten av ”möbel-solitärerna” som mer var att betraktada som unika konstobjekt.
KF kritiserades för de vräkiga statussofforna på brokiga wiltonmattor som trängdes med mörka hyllpartier, inbyggda barskåp och prålig belysning. Kerstin Hörlin-Holmquists mahognyserie ”Kära släkten” representerade ett ”borgerligt” ideal. Borta var idealet med vackra vardagsvaror och enkla kvalitetsmöbler.
KF bestämmer sig på konsumentkongresserna 1971 och 1976 att satsa på konsumenternas grundläggande och vardagliga behov, en demokratiskt orienterad konsumtion som uttrycktes i bastänkandet. Arne Söderberg på KF Interiör är med och startar ett samarbete med föreningen Svensk Form, som i sin tur tillsätter en arbetsgrupp bestående av bl.a. Sven Thiberg och Artur Hald.
KF orienterar sig tillbaka till rötterna på 1930, 40- och 50-talet som dominerades av tankar om funktionalitet och rationalitet. Man siktar in sig på att få det enkla funktionella att samspela med det vackra och smakfulla. Hemmet ska utformas för att äta, sova och sitta. Det ska vara nordiskt blont, enkelt, prisvärt, flärdfritt och mångsidigit användbart. Svensktillverkad design och mode med lång hållbarhet. Först kom Vinetta med basgarderob för kvinnor 1972. KF Provkök introducerar 1974 basmat i form av matpyramiden. Sist men inte minst kom de blåvita varorna med bas- och dagligvarukaraktär.
Basmöblerna materialiserade idén om det enkla funktionella
Kersti Sandin och Lars Bulow engagerade sig i 1970 och 80-talets designdebatt med lösningar och tankar om samspelet mellan funktion, estetik och kvalitét. I samband med KFs lansering av basmöbler 1978 fick de uppdraget att i en utställning presentera den nya basmöbelserien. Två år senare, i etapp två av utvecklingen av bassortimentet, ritade paret karmstolen ”Bas”, som blev det vinnande förslaget i en idétävling som KF arrangerade.
De första basmöblerna lanserades 1979 på Obs Interiör i Vårby. Kollektionen bestod av en soffa, två bord, en pinnstol och en hurts. Möblerna gjorde succé och producerades fram till 1990-talet. Ljus björk och masurbjörk var det vanligaste träslaget. Det utsvävande med ytliga krusiduller fick stå tillbaka till förmån för funktion, slitstyrka och prisvärdhet. Soffans klädsel var utbytbar och kunde enkelt förvandlas till en extrabädd. Genom att köpa mönster
kunde man själv sy ny klädsel. Bordet hade en extraskiva och utdragbar klaff.
Framtidens demokratiska design
En spännande fråga att fundera kring är hur basmöblerna skulle fungera idag? Hur står sig det avskalade och lite uttryckslösa anslaget i en tid när det personliga, unika och excentriska framstår som det viktigaste. Hemmet har blivit en projektionsyta för livsstilar man längtar till mer än ett hem att leva i. Är begreppet demokratisk design relevant idag och hur kan det i så fall se ut? Med basmöblerna i backspegeln, som en slags politisk och existentiell protest, känns det rimligt att anta att framtida design får ett fokus på miljö- och hållbarhet. Klimatneutral möbeldesign!? Vem tar stafettpinnen idag när KF lämnat möbelmarknaden och rollen som aktiv förmedlare av demokratisk design och mer blivit en lyssnande och lärande organisation?
/Michael Hagström, företagsbibliotekarie