”Inga varulvar ska få finnas på konsum ”skrev Marianne Larmen i Aftonbladet den 26 februari 1975. Varulven, Rysaren och Vampyr var namnen på några serietidningar som Konsum Västerbotten tog bort från sina hyllor. ”Vi har inte fått bort alla dåliga tidningar, men vi har rensat ut de grövsta inslagen av våld och skräck”, sa direktör Berndt-Åke Ericsson i en intervju.
Så lät det alltså på 70-talet när oroade medlemmar motionerade om att Konsum skulle ta bort skräckserier från tidningshyllorna. Debatten var inte på något sätt ny. Intensiva diskussioner hade förts på 50-talet då serietidningar, och framförallt skräckserier, ansågs förstöra ungdomen och skapa ett råare samhällsklimat. 1954 skrev forskaren Nils Bejerot boken ”Barn – Serier – Samhälle” där han riktade stark kritik mot många av de tecknade seriernas våldsförhärligande natur.
Föreningsstyrelsen hos Konsum Västerbotten fattade beslutet att ta bort totalt 26 serietidningar från sina fyra varuhus och 94 butiker i Västerbotten. Anledningen var att medlemmarna motionerat om saken och ville höja kvalitén på hyllorna. En talesman från distributören Semic Press kritiserade åtgärden och menade att Konsum handlade känslostyrt när man borde vara mer förnuftsstyrd.
9 år efter Konsum Västerbottens beslut handlade debatten om hårdrocksmusikens negativa inverkan på ungdomen. Siewert Öholm var 1984 programledare för ”Svar Direkt” där man i ett numera legendariskt program bjöd in Anders Tegner, redaktör för musiktidningen ”Rocket”, för att försvara hårdrocken och dess brutala estetik. Öholms svengelska sätt att uttala ”W.A.S.P – Vi ar sattans pipel” har sedan dess fått kultstatus inom hårdrockskretsar.
Varulvar och vampyrer är återigen välkomna i Coops butiker, men debatten om medievåld pågår ännu. Inte sällan är det nya medier som får en släng av sleven, där mangaserier och tv-spel är två exempel på en nutida våldsdebatt. En sak kan vi nog konstatera – detta är en diskussion som vi kommer att se igen. Frågan är vilket medium som den gången kommer att kritiseras.
Michael Hagström, företagsbibliotekarie
Tony Karlsson, kommunikatör