Att bygga en ny innerstad

KF Fastigheter spelar en av huvudrollerna när Göteborg vänder ansiktet mot vattnet och får en ny, hållbar stadsdel ett stenkast från Centralstationen.

av ALEX KRONHOLM   illustrationer WHITE ARKITEKTER

Man har försökt komma igång med en detaljplan sedan mitten av 1990-talet, men nu är vi där, redo att utveckla Göteborg och bygga en ny innerstad.

Helena Liljedahl

Vinden är vild och har hämtat fart över de asfalterade slätterna med gratis parkering. Den viner runt knutarna på den grå, barackliknande modul där man hittar såväl Stora Coop som lunchbufféer med sushi och husmanskost; blåser vidare och fångar upp en kryddig doft från gatuköket som serverar kebabrullar, fortsätter upp mot skyn och spänner ut flaggorna som markerar lagerbutikernas revir.

Det skulle kunna vara ett helt vanligt handelsområde, sådana man vanligen hittar längs motorvägen, men det här ligger två hållplatser från Centralstationen i Sveriges näst största stad. Med det läget är det svårt att överdriva potentialen i området, där KF har ägt en stor del av fastigheterna – med KF:s gamla lagercentral och köpcentrat Backa2 som ursprungligen var en kassaskåpsfabrik. Egentligen är det märkligt att förändringen av området inte har skett tidigare.

– Man har försökt komma igång med en detaljplan sedan mitten av 1990-talet, men nu är vi där, redo att utveckla Göteborg och bygga en ny innerstad på andra sidan Göta älv, säger Helena Liljedahl, vd för KF Fastigheter.

Göteborg växer så det knakar. Fram till år 2030 ska staden öka med 10 000 invånare per år. Vattnet, älven, som tidigare var livsådern för den tunga industrin, ska nu komma närmare invånarna. Man talar om att Göteborg vänder ansiktet mot vattnet.

I den processen kommer Backaplan att bli Göteborgs största stadsbyggnadsprojekt någonsin. Här ska byggas en helt ny innerstad med butiker, arbetsplatser, service och bostäder för minst 15 000 göteborgare. Totalt handlar det om en yta på 90 hektar, motsvarande Göteborg inom vallgraven. 

Området är indelat i flera detaljplaner och den första har varit färdig länge, men processen stannade upp i fastighetsnämnden i april 2019. Joakim Gralén, projektutvecklare på Fastighets AB Balder, säger att det är olyckligt. 

– Genom att detaljplan 1 fördröjts så har hela Backaplan blivit försenat, och det innebär enorma belopp i uteblivna hyresintäkter för de inblandade. Det är besvärande, säger han.

Bara detaljplanen antas kan de första spadtagen tas under 2020. Arbetet pågår för fullt med den andra detaljplanen, och arbetet med en tredje påbörjas under 2020. 

Johan Lundin, kontorschef på White arkitekter i Göteborg, har varit med från början och tagit fram en detaljplan för området. Han är taggad – det är inte varje dag man får bygga en ny innerstad.

– Sist vi hade en byggvåg på 60- och 70-talet byggde man våra förorter. De byggdes glest och inte särskilt stadslikt. Man får gå 100 år tillbaka i tiden för att hitta referenser för byggande av en ny innerstad, säger han.

På 60-talet pratades det om ABC-staden, där staden sorterades efter olika funktioner: arbetsplatser, bostäder och centrum var för sig. Det var enkelt att bygga och förvalta, men Johan Lundin tycker samtidigt att något gick förlorat.

– Det finns något i den täta kvartersstaden, med lokaler i bottenvåningarna och gångavstånd till det mesta, som ändå är mer på människans villkor än en bebyggelse som ligger utspridd i naturen på ett vis som kräver att du tar buss eller bil för att komma hem eller iväg på aktiviteter. 

Förvandlingen av Backaplan är ett av Göteborgs största stadsbyggnadsprojekt någonsin.

En stad är ju per definition intressekonflikter, det är det som gör den spännande och dynamisk.

Joakim Gralén, White arkitekter

Framtidens Backaplan, som planen ser ut, är en innerstad där alla dessa funktioner blandas. Joakim Gralén på Balder säger att det kommer att vara en ”tät, grön och kreativ stadsdel”.

– När du går av spårvagnen vid Hjalmar Brantingsplatsen kommer du att ha det stora kulturhuset rakt framför dig, tillsammans med ett nybyggt köpcentrum av högsta europeiska klass. Det kommer att vara väldigt många människor som bor i området, vilket ger underlag för kaféer, restauranger och andra upplevelser. Och trots att det är tät bebyggelse blir det också ordentligt med gröna ytor och stråk.

Innerstad innebär också en del utmaningar och intressekonflikter. Johan Lundin på White arkitekter säger att detta är något man kommer att behöva hantera.

– Vill man ha sovrummet ovanför en välbesökt krog? Klarar bostäderna dagens bullerkrav? Alla de här intressekonflikterna kommer tillbaka när man mixar stadens funktioner. Men en stad är ju per definition intressekonflikter, det är det som gör den spännande och dynamisk.

Vilka värden ska vägleda i intressekonflikter?

– Idén som vi går efter är att det måste vara människans, fotgängarens och cyklistens perspektiv som råder över andra perspektiv. Människans behov av att kunna röra sig i en attraktiv stadsmiljö måste gå före bilistens krav på framkomlighet och körhastighet, säger Johan Lundin.

Från  handelsområde till en stadsdel med butiker, arbetsplatser, service och bostäder för minst 15 000 göteborgare.

En annan intressekonflikt i såna här projekt är förstås den mellan framtidsplanerna och alla människor som redan i dag lever och verkar på Backaplan. Johan Lundin säger att de i arbetet med visionen varit noga med att inte tala om ”framtidens Backaplan”.

– Det är redan i dag en mötesplats och ett centrum för Hisingen. Det är inget vi tänker byta ut. Det handlar om att utveckla det som redan finns. Världen förändras och precis som alla områden måste också Backplan hänga med. Samtidigt vill vi inte ta död på allt som finns i dag och tro att det ska gå att väcka allt till liv igen när vi byggt klart. En lärdom från Kvillebäcken är att man inte behöver riva av allt på en gång, utan man bygger ut etappvis och behåller byggnader med verksamhet så länge det bara går.

Johan Lundin syftar på området Kvillebäcken precis intill Backaplan som gav upphov till mycket kritik och debatt när området skulle bli ”Nya Kville”. Moskéer, orientlivs, verkstäder, skönhetssalonger, kaféer och annan verksamhet trängdes ut.

Detta har man lärt sig av, och som planen ser ut nu kommer handels­ytorna att fördubblas till 140 000 kvadrat­meter. Målsättningen är också att befintliga verksamheter inom kultur och hantverk ska finnas kvar i det nya. Alla verksamheter kommer dock inte att ha en självklar plats framöver.

– Det är mycket bilmekaniker, uppställnings­platser och parkeringsytor på Backaplan, och frågan är om inte detta är en alldeles för central plats att använda för uppställning av skrotbilar. Ur ett hållbarhets­perspektiv behövs marken som ligger centralt i Göteborg användas på ett mer attraktivt och effektivt sätt, säger Helena Liljedahl på KF Fastigheter.

I en gammal chokladfabrik på Ringön, några minuters promenad från Backaplan, håller Fredrik Wernér på att ställa i ordning inför helgens konferenser. Det slitna industri­golvet har fått vara kvar, men i stället för maskiner står här nu högtalare, skinn­fåtöljer, skrivbord och en bardisk. För drygt tre år sedan skrev Fredrik på hyres­kontraktet för lokalen och bildade Kolgruvan, en kontors- och eventlokal som lockat app­utvecklare, youtubers, influencers, journalister, konstnärer och reklamare.

– Här bygger vi nu mindre arbets­­platser så att man lätt kan arbeta i smågrupper om man anordnar team­building till exempel. Vi har märkt att det är stor brist på eventlokaler här i stan, och de som finns ser ofta likadana ut. Då kan vi erbjuda något lite mer intressant.

Utrymmena är fullbokade flera månader framöver. Utifrån ser dock byggnaden ut som alla andra industri­lokaler på Ringön. Området har med sina relativt låga hyror dragit till sig flera liknande verksam­heter, som mode­företaget Atacac, men överlag går det långsamt, tycker Fredrik Wernér.

– Det är fortfarande så att området dör på kvällen, när alla låser sina portar och går hem.

Fredrik Wernér tycker att Backaplan är i behov av en rejäl uppfräschning.

– Köpcentret där Stora Coop ligger känns rätt sunkigt och utanför är det mycket ytor som skulle kunna användas. Nu känns det mest som ett kalhygge.

Ett Backaplan med fler bostäder skulle också kunna hjälpa till att lyfta Ringön och ge ett större underlag för restauranger och andra verksamheter, tror han.

– Blir det fler bostäder runt Frihamnen och Backaplan blir det också fler människor i rörelse kvällstid, och då finns större potential för verksamheter här på Ringön. Mötena mellan de olika stadsdelarna är viktiga. Jag skulle gärna se att det här blir ett strandstråk som knyts ihop och som lever även efter kontorstid. 

Johan Lundin på White arkitekter hoppas också att förändringen av Backaplan kan ge ringar på vattnet för omkringliggande stadsdelar som Ringön, men konstaterar att Göteborg behöver lösa trafiksituationen.

– I nuläget befinner vi oss i ett infrastrukturinferno med motorvägar, järnvägar och trafikleder som skär av områdena från varandra. Jag tror det kommer att bli uppenbart att man behöver ompröva flera av trafiklösningarna.

När man i dag rör sig över Backaplan är det svårt att föreställa sig att det här ska byggas tusentals bostäder, fem parker, kulturhus, skolor och förskolor, en stor idrottshall, med mera. Men så ser planen ut, om bara pengarna räcker.

Johan Lundin på White arkitekter medger att det är nervigt att gå framåt när de offentliga finanserna är så skrala.

– Problemet med stadsbyggnad är att utdelningen kommer sent, så det måste finnas en uthållighet i de ekonomiska kalkylerna. Det går inte att bygga en stad med en kvartalsrapportekonomi, eller en mandat­periodsekonomi för den delen. Men jag tror att alla aktörer är medvetna om detta, och att det är en dålig affär att pruta och spara in på stads­byggande. Det är ju när man investerar i parker, torg och gatumiljöer som man långsiktigt får utdelning i högre fastighets­värden och att folk vill hyra och köpa där.

KF på Backaplan

Tillsammans med Balder och Riksbyggen äger KF Fastigheter bolaget Norra Backaplan Bostads AB med ett utvecklingsprojekt för cirka 2 000 bostäder på Backaplan.

Klimatanpassning

Backaplan klimatanpassas för att stå emot framtida klimatförändringar. Stadsdelen ska klara skyfall, översvämningar och extremt så kallat 100-årsregn.

Översvämningsrisken hanteras till exempel genom att man höjer marken med fall mot Kvillebäcken. I södra delen av Backaplan höjs marken med cirka en meter, vilket skyddar området om vattnet stiger i havet och orsakar höga
nivåer i Kvillebäcken.

Dela det här på...