Vi-skogen ger mat på bordet
Långt innan någon för första gången hade uttalat ordet klimatkompensation planterade Vi-skogen träd i länderna runt Victoriasjön. Metoden agroforestry – att blanda grödor med träd – är extra effektiv för att binda kol.
av UNN EDBERG foto BARNABAS SHIJA
Vi har haft verksamhet som har minskat klimatförändringarna sedan vi startade 1983.
Är klimatkompensation egentligen bra? Fenomenet har blivit omstritt och under hösten 2019 rasade en debatt initierad av artiklar i Dagens Nyheter. Invändningarna är flera. Somliga tycker att det inte gör någon skillnad att kompensera för sina utsläpp – vi borde i stället se till att inte skapa några. Andra har kritiserat certifieringarna. En allvarlig kritik är att träd som planteras för att binda kol tränger undan de lokala bönderna så de får sämre mark att odla på. Och så finns frågan om de träd som planteras alls är bra för det lokala ekosystemet
Vi-skogen startades 1983 av Tidningen Vi och ägaren KF, med ett helt annat syfte än att lindra klimatförändringarna. Då handlade det om människors livsvillkor och om att bevara den biologiska mångfalden. Att träden binder kol kom som en bonus och det är först de senaste åren som Vi-skogen har lyft fram den klimatkompenserande effekten och lanserat en klimatkalkylator på sin sajt.
Ordförande och Vi-skogens huvudman är Pia Carlsson Thörnqvist på KF. Hon poängterar att Vi-skogen med sin historia sätter de enskilda bönderna och deras möjlighet till ett bättre liv främst. Vi-skogen planterar inga snabbväxande eukalyptusträd som tränger ut andra grödor. Här är det samklang mellan människor, den lokala miljön och det globala klimatet.
Under fjolåret besökte Pia Carlsson Thörnqvist Tanzania tillsammans med Vi-skogens styrelse för att med egna ögon se hur verksamheten fungerar.
– Jag är så imponerad över hur mycket kompetens som finns. Vi är en liten organisation i Tanzania med bara 15 anställda men gör stora insatser, säger hon.
– Det har varit spännande att träffa bönder som tack vare Vi-skogen får mat på bordet och kanske grödor eller plantor att sälja vidare, samtidigt som de bidrar till biologisk mångfald och till att minska klimatpåverkan.
Tanzania
Ungdomsgruppen bestämmer gemensamt vilka grödor de ska odla. Nu finns bland annat solrosor, papaya, pumpor och bönor på den gemensamma odlingslotten.
Bwathoms James, från ungdomsgruppen Tumaini, pratar om grödor med Vi-skogens chef Maria Schultz.
Klimatförändringarna blev påtagliga under varje fältbesök i området Bunda. Krisen, som främst är skapad i andra delar av världen, påverkar bönderna här varje dag. Regnen blev försenade under 2019 och när de väl kom var de för kraftiga, med risk att jorden sköljdes bort. Både torkan och slagregnen kan göra att känsliga plantor dör. Det blir svårt för bönderna att planera sitt arbete; det man har lärt sig fungerar inte längre. I den torra jorden har känsliga plantor svårt att få fäste.
Bwathoms James, som är sekreterare i ungdomsgruppen Tumaini i Serengeti, berättar hur byn hade kallat in en häxdoktor för att framkalla regn. Själv säger han att ungdomarna, som fått utbildning i agroforestry via Vi-skogens projekt Sema, försöker bekämpa den typen av vidskeplighet.
– Det vi måste göra är att plantera träd, säger han.
Och han lever som han lär. Snart kan han skörda sin papaya och sälja överskottet på marknaden.
Papaya, solrosor, cassava, majs och bönor planteras av ungdomsgruppen och de bestämmer gemensamt vilka grödor de ska satsa på. När gruppen drog igång för två år sedan odlade de vattenmeloner, men på grund av bristen på regn så växte de inte. Några av de 15 ungdomar som var med gav upp, men de tio som är kvar startade på nytt.
Mariam Omary i ungdomsgruppen har ett barn att försörja. Hon planterar träd för att kunna sälja frukt längre fram. Männen är i majoritet, Mariam är en av tre kvinnor i gruppen.
– De andra tjejerna tycker inte att jordbruk är något för dem, men ingenting skulle kunna få mig att sluta, säger Mariam, som trivs i stövlar och med jord under naglarna.
Vi-skogen tar med jämställdhetsfrågan i alla sina program och har metoder för att lyfta de frågorna tillsammans med grupperna. Det behövs. I Tanzania är kvinnan traditionellt underordnad. Under besöken ser vi hur kvinnor i familjerna sätter sig på en lägre stol än sina män. Det är ett stort steg att Mariam Omary och de andra två kvinnorna som är med har samma röst som männen i gruppen.
Åkrarna är ungdomarnas väg till ett drägligt liv – i stället för att flytta till städerna eller ägna sig åt olaglig verksamhet, som tjuvjakt i Serengetis nationalpark eller gambling som många jämnåriga i byn.
Pia Carlsson Thörnqvist har följt debatten kring klimatkompensation och konstaterar att hon känner sig trygg med att Vi-skogen levererar verkliga resultat, både för människor som bor där träden planteras och för klimatet.
– Vi har haft verksamhet som har minskat klimatförändringarna sedan vi startade 1983, även om huvudsyftet då var att minska fattigdom och ökenutbredning. Det fina med Vi-skogen är att vi gör insatser inom utbildning i agroforestry men också när det gäller jämställdhet och hushållsplanering – samtidigt som både träden och marken på våra gårdar binder kol.
Vi behöver inte välja – vi gör båda!
Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef på Coop och medlem i Vi-skogens styrelse. Foto: Unn Edberg
Vi lämnar Bunda
Vart är vi på väg?
– Till byn Ligamba
Charles Mashaka
I byn Ligamba i Bundadistriktet bor Charles och Agnes Mashaka. De blir dagligen påminda om det förändrade klimatet.
Ständig bevattning, som även sonen Joseph hjälper till med efter skolan, krävs för att trädplantor och grödor ska överleva och växa.
Samtidigt är de nyckelspelare i kampen mot höjd temperatur. Av Vi-skogens partnerorganisation Bufadeso har de fått frön och kunskap för att kunna driva upp plantor för plantering och försäljning. De 5 000 plantor som kommer att växa på deras gård kan binda kol som därmed hindras att nå atmosfären.
För den enskilde bonden gör trädplantering och de metoder som följer med agroforestry att åkrarna bättre står emot klimatförändringarnas effekter. Träden ger skugga och binder fukt så att marken inte torkar ut lika lätt. När regnen kommer binder rötter från träd och buskar jorden så att den inte sköljs bort. Växelbruk och löv som multnar bidrar till att jorden hålls fertil. En Vi-bondes gård ger ofta betydligt större skörd än den som använder traditionella metoder. De träd som planteras minskar också kvinnornas arbetsbelastning, eftersom de slipper gå långt för att hämta bränsle till matlagning.
Charlotta Szczepanowski är hållbarhetschef på Coop och sitter i Vi-skogens styrelse. Hon är imponerad av Vi-skogens arbete.
– Agroforestry är en metod som tar ett helhetsgrepp om livsvillkor och biologisk mångfald samtidigt som kolet binds. Det skiljer den från andra metoder. Agroforestry hjälper bönderna att anpassa sig till de lokala förändringar som kommer på grund av klimatförändringarna.
Hon förstod under resan på djupet vilken medvetenhet som finns bland Tanzanias bönder om vad som händer med klimatet.
– De människor vi träffade började prata om klimatförändringar utan att vi ens hade frågat. De har inte läst på – de ser det med egna ögon. Hur kan vissa politiker då ifrågasätta att det händer?
Agnes Mushaka har på bara fyra år skapat grönskande fält tack vare trädplantering. Samtidigt har gården blivit mer motståndskraftig mot klimatförändringar.
Vid sidan om kunskap kring odlingsmetoder bidrar Vi-skogen med demokratisk utveckling. All verksamhet sker i grupper där medlemmarna gemensamt fattar beslut. Grupperna är med i en partnerorganisation som Vi-skogens egen personal stöttar. Det finns spar/lån-grupper där medlemmar kan få hjälp att göra investeringar. Ett kassaskrin med två hänglås garanterar att gruppens gemensamma tillgångar inte kan användas av en enskild. Skrinet öppnas vid sammankomster. Att den kooperativa tanken genomsyrar verksamheten är viktigt för KF.
– Under vårt besök i Tanzania såg vi bevis på att de globala kooperativa värderingarna verkligen lever genom att föreningar erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar och förtroendevalda. De samarbetar över gränserna med andra kooperativa verksamheter för att skapa ännu större gemensam medlemsnytta och de strävar efter en verksamhet som på olika sätt tar hänsyn till det omgivande samhället. De jobbar för hållbar utveckling. Det gör mig verkligen glad, säger Pia Carlsson Thörnqvist.
I Tanzania ska nu Plan Vivo-projektet, som har hållit på sedan 2008, lämnas över till partners.
– Vi har planterat 412 800 träd och bundit över 55 000 ton koldioxid i projektet. Genom beräkningar kan vi få fram i vilken grad olika jordbruksmetoder och trädplanteringar binder koldioxid, berättar Grace Eustace, som har varit ansvarig på Tanzaniakontoret.
Det här är Vi-skogen
Vi-skogen är en svensk biståndsorganisation som planterar träd i Kenya, Rwanda, Uganda och Tanzania. Fyra länder som är hårt drabbade av avskogningen och som under många år levt med dess förödande effekter för både människor och natur.
Vi-skogens vision är ”En hållbar miljö som möjliggör för kvinnor och män som lever i fattigdom att förbättra sina liv”.
När det kommer till fattigdomsbekämpningen i östra Afrika är träd ett fantastiskt verktyg. Träd gör att livlösa jordåkrar återfår sin naturliga bördighet. Träd skyddar mot erosion och brännande sol. Träd ger frukter, näring och mat på borden. Träd används som byggmaterial och skapar nya försörjningsmöjligheter. De förändrar även djupt rotade samhällsstrukturer och bidrar till ett mer jämställt samhälle.