Delaktighet

Var och när skapades dina värderingar?

– Jag är uppvuxen på en liten stenig gård som min mamma tog över från mina morföräldrar. Att en ensamstående trebarns­mamma drev denna gård med eftersatt maskinpark var lite av en humla som inte skulle kunna flyga. Det var jättehäftigt att vi fick det att funka – tillsammans! Alla mina värderingar kommer därifrån: Man ska göra rätt för sig, göra det bästa möjliga utifrån sina förut­sättningar och alltid vara rädd om miljön.

Vad fick du göra på gården?

– Jag fick köra hö, plocka upp potatis, lära kalvar att dricka mjölk i spann. Jag till­troddes tidigt massa för­mågor. Det har nog bidragit till att jag senare har tagit mig an många ansvars­fulla uppdrag, eftersom jag lärde mig att det mesta går, bara man ser till att omge sig med rätt människor.

Din bakgrund är oerhört brokig – från frisör till minister till att arbeta med kooperativa frågor. Vad har allt detta gemensamt?

– Brokigheten är en del av min identitet och styrka. Sammantaget kan man nog säga att jag är samhälls­entreprenör. Och lite av en gränsgångare och tolk mellan olika grupper i samhället. Mellan land och stad, mellan näringsliv och politik. Samverkan uppstår inte av sig själv. När jag var stats­sekreterare så var min huvud­uppgift, tillsammans med kollegor från de andra partierna, att hålla ihop alliansen. Det var ett mödosamt arbete att varje dag fokusera på det som förenar i stället för det som särskiljer. Men en sådan insats kan ge ett kraftfullt resultat. Det är därför jag tror på kooperation som företags­form. För att det enar och skapar delaktighet.

Hur ser du på ditt uppdrag inom Svensk Kooperation

– Det behövs goda krafter som kan lyfta fram fördelarna med att driva företag i gemensamhetsform, oavsett om vi pratar om små föräldrakooperativ eller giganter som Lantmännen. De flesta tänker inte på att några av våra mest namnkunniga företag i Sverige drivs i den formen. Vi har HSB, Folksam, Riksbyggen, Länsförsäkringar, KF, Fonus

… Nästan 100 000 personer arbetar inom kooperationen som följer dig i nästan varje skede av livet.

Vilken fråga brinner du extra för?

– Jag vill få upp insikten hos politiska beslutsfattare att vi måste börja sprida kunskapen om kooperationen som företagsform i undervisningen. Det håller inte att man bara talar om aktiebolagsformen och enskild firma. Dessutom vill jag sprida kunskapen om vilka värden de kooperativa
företagen står för.

Vad vinner man på att göra det?

– Främst handlar det om att säkra kompetensförsörjningen. Jag tror att kooperativa företag kommer att bli allt mer attraktiva som arbets­givarvare med tanke på vad dagens unga efterfrågar, som schyssta avtal och högre syften. Företag som tar ansvar. När rekryterings­företaget Randstad förra året lät svenskarna ranka vilka arbets­givare som de anser ger mest tillbaka till samhället så var hälften av företagen på tio i topp-listan kooperativt eller ömsesidigt ägda. Det är ett gott tecken i tiden.